̽»¨¾«Ñ¡

Frågan om hur emotioner uppstår har gett upphov till många teorier. En ny och inflytelserik teori utgår från så kallad prediktiv kodning, som utgår från att hjärnan gör prediktioner (förutsägelse) som kontinuerligt jämförs med inkommande sensorisk information. När teorin om prediktiv kodning tillämpas inom emotionsområdet tros emotionella reaktioner uppstå när prediktionerna och de inre (interoceptiva) signalerna inte stämmer överens, dvs. när interoceptiva prediktionsfel föreligger. Teorin är relevant för känslomässiga störningar kopplade till infektioner (t.ex. postcovid), eftersom infektioner kan framkalla intensiva interoceptiva signaler som ibland är svåra att förutsäga för hjärnan. I detta projekt kommer vi att applicera denna teori i en infektionsmodell med bred ekologisk relevans för hälsa och med ett innovativt experimentellt tillvägagångsätt. Vi kommer att använda en experimentell modell av sjukdom för att framkalla riktiga sjukdomssymtom, samtidigt som vi direkt kommer att manipulera interoceptiva prediktionsfel, hos 240 deltagare. Vi förväntar oss att känslomässiga reaktioner kommer att uppstå vid sjukdom när interoceptiva prediktionsfel inträffar, dvs. när de interoceptiva signalerna skiljer sig från prediktionerna. Projektet kommer att bidra med kritisk kunskap för att förstå hur individers prediktioner formar sjukdomsbeteende och hur känslor genereras vid infektioner, vilket kan generera nya terapier för affektiva störningar associerade med immunaktivering.

Infectious diseases have always been and still are a major cause of human death, causing fatal epidemics worldwide. This project aims to resolve the paradox that while the most effective defense strategy would be to avoid every sick individual, humans do not

instead, some sick individuals are approached for caregiving purposes. In fact, most care needs are met by family members, suggesting that kin selection strongly affects human responses to sickness cues. This interdisciplinary project will be the first to address whether early facial cues of sickness influence humans’ decisions to avoid or approach (i.e. care for) sick individuals and to what degree kinship moderates such decisions. In study 1, we will establish whether facial photographs of sick individuals induce spatial and social avoidance by using novel methods from experimental psychology and economics. In study 2, we will use cutting-edge digital morphing techniques to experimentally increase facial resemblance, and establish whether this cue of kinship suppresses avoidance of sick kin or even induces an approach behavior. In study 3, we will investigate whether the mere sight of early sickness cues activates the immune system, a mechanism that may enable approach, especially caregiving, by preparing the human body for an infectious attack. This project will answer fundamental questions of human behavioral immunity, a field that will benefit a world whose inhabitants are increasingly at risk from pandemics.