̽»¨¾«Ñ¡

Referentgranskade original- och översiktsartiklar

Cabello-López A, Chávez-Gómez NL, Torres-Valenzuela A, Aguilar-Madrid G, Trujillo-Reyes O, Madrigal-Esquivel C, Haro-García LC, Skjönsberg Å, Juárez-Pérez CA. . Int J Audiology 2021; 60: 8-15.

Juárez-Pérez CA, Cabello-López A, Aguilar-Madrid G, Trujillo-Reyes Ó, Torres-Valenzuela A, Fascinetto-Dorantes R, Jiménez-Ramírez C, Skjönsberg Å. . Gac Med Mex 2021; 157: 364-370.

Skjonsberg Ã…, Heggen C, Jamil M, Muhr P, Rosenhall U. . Noise Health 2019; 21: 1-6.

Johnson AC, Bogo R, Farah A, Karlsson KK, Muhr P, Sjöström M, Svensson EB, Skjönsberg Å, Svartengren M. . Int J Audiol 2017; 56(sup 1): 63-73.

Bogo R, Farah A, Karlsson KK, Pedersen NL, Svartengren M, Skjönsberg Å. . Ear Hear 2017; 38: 292-300.

Skjönsberg Å, Mannström P. . Neuroreport 2015; 26: 593-597.

Bogo R, Farah A, Johnson AC, Karlsson KK, Pedersen NL, Svartengren M, Skjönsberg Å. . J Gerontol: Med Sci 2015; 70: 647-653.

Skjönsberg Å, Duan M, Johnson AC, Ulfendahl M. . J Otol 2014; 9: 179-190.

Le Prell CG, Johnson AC, Lindblad AC, Skjonsberg A, Ulfendahl M, Guire K, Green GE, Campbell KCM, Miller JM. . Noise Health 2011; 13: 432-443.

Skjonsberg A, Bucinskaite V, Laurell G, Ulfendahl M. . Audiol Neurotol 2008; 13: 97-104.

Skjonsberg A, Halsey K, Ulfendahl M, Dolan DF. . Hear Res 2007; 224: 27-33.

Jin Z, Mannstrom P, Skjonsberg A, Jarlebark L, Ulfendahl M.. Hear Res 2006; 219: 74-84.

Skjonsberg A, Herrlin P, Duan ML, Johnson AC, Ulfendahl M. . Audiol Neurotol 2005; 10: 323-330.

Halsey K, Skjonsberg A, Ulfendahl M, Dolan DF. . Hear Res 2005; 201: 99-108.

Duan M, Bjelke B, Fridberger A, Counter SA, Klason T, Skjonsberg A, Herrlin P, Borg E, Laurell G. . Neuroreport 2004; 15: 1927-1930.

Hoeve, HLJ., Geodegebure, A., Carr, G., Davis, A., Mackey, AR., Bussé, AML, Uhlén, IM., Qirjazi, B., Kik, J., Simonsz, HJ., & Heijnsdijk, EAM. . International Journal of Audiology, 2023;Feb 17:1-7.

Kik J, Heijnsdijk EAM, Mackey AR, Carr G, Horwood AM, Fronius M, Carlton, J, Griffiths HJ, Uhlén IM, Simonsz HJ, & the Country-Committees Joint-Partnership of the EUS€REEN Study Consortium. . Journal of Medical Screening, 2022, 7:9691413221126677.

Mackey, AR, Bussé, AML, Del Vecchio, V., Mäki-Torkko, E., Uhlén, IM. . BMC Pediatrics, 2022;22(1):473.

Mackey AR†, Bussé AML†, Hoeve HLJ, Goedegebure A, Carr G, Simonsz HJ, et al. . International Journal of Audiology. 2021;60(11):831-840.   († Dual first authorship)

Bussé AML†, Mackey AR†, Hoeve HLJ, Goedegebure A, Carr G, Uhlén IM, et al. . International Journal of Audiology. 2021;60(11):821-830.   († Dual first authorship)

Bussé AML†, Mackey AR†, Carr G, Hoeve HLJ, Uhlén IM, Goedegebure A, et al. . International Journal of Audiology. 2021;60(11):841-848.   († Dual first authorship)

Verkleij ML, Heijnsdijk EAM, Bussé AML, Carr G, Goedegebure A, Mackey AR, et al. . Ear and Hearing. 2020;42(4):909-916

Bussé AML, Hoeve HLJ, Nasserinejad K, Mackey AR, Simonsz HJ, Goedegebure A. . International Journal of Audiology. 2020;59(6):475-485.

Uhlén I, Mackey A, Rosenhall U. . International Journal of Audiology. 2020: 59(11), 866-873.

Mackey AR, Hodgetts WE, Small SA. . International journal of audiology. 2017;57(4):283-290.

Mackey AR, Hodgetts WE, Scott D, Small SA. . Ear and hearing. 2016;37(4):e210-e223.

Johnsrude IS, Mackey A, Hakyemez H, Alexander E, Trang HP, Carlyon RP. . Psychological Science. 2013 Oct;24(10):1995-2004.

Hollenstein T, McNeely A, Eastabrook J, Mackey A, Flynn J. . Developmental Psychobiology. 2012 Mar;54(2):207-14

Levine B, Svoboda E, Turner GR, Mandic M, Mackey A. . Neuropsychologia. 2009 Sep;47(11):2188-96

Turunen-Taheri S, Edén M, Hellström S, Carlsson P-I. Acta Oto-Laryngol 2019; 139: 604-611.

Turunen-Taheri S, Carlsson P-I, Johnson A-C, Hellström S. . Disabil Rehabil 2019; 41: 2766-2774.

Turunen-Taheri S, Skagerstrand Å, Hellström S, Carlsson P-I. . Acta Oto-Laryngol 2017; 137: 279-285.

Brännström KJ, Holm L, Larsson J, Lood S, Notsten-Widman M, Turunen-Taheri S. . Int J Audiol 2016; 55: 447-453.

Brännström KJ, Båsjö S, Larsson J, Lood S, Lundå S, Notsten-Widman M, Turunen-Taheri S. . Int J Audiol 2013; 52: 151-161.

Fransson A, Videhult Pierre P, Risling M, Laurell G. . Front Cell Neurosci 2021; 15: 658662.

Videhult Pierre P, Rasmussen JE, Nikkhou Aski S, Damberg P, Laurell G. . Otol Neurotol 2020; 41: 545-553.

Cortés Fuentes IA, Videhult Pierre P, Engmér Berglin C. . Ear Hear 2020; 41: 17-24.

Videhult Pierre P, Eklöf M, Smeds H, Asp F. . Audiol Neurotol 2019; 24: 299-308.

±Ê¾±°ù³Ù³Ù¾±±ôä&²Ô²ú²õ±è;°­,&²Ô²ú²õ±è;Videhult Pierre P, Haglöf J, Engskog M, Hedeland M, Laurell G, Arvidsson T, Pettersson C. . Metabolomics 2019; 15: 138.

Videhult Pierre P, Fransson A, Kisiel MA, Damberg P, Nikkhou Aski S, Andersson M, Hällgren L, Laurell G. . Front Cell Neurosci 2019; 13: 268.

Fransson AE, Kisiel M, Pirttilä K, Pettersson C, Videhult Pierre P, Laurell GFE. . Front Cell Neurosci 2017;11: 280.

Videhult Pierre P, Haglöf J, Linder B, Engskog MKR, Arvidsson T, Pettersson C, Fransson A, Laurell G. . Acta Oto-Laryngol 2017; 137: 1024-1030.

Engmér Berglin C, Videhult Pierre P, Ekborn A, Bramer T, Edsman K, Hultcrantz M, Laurell G. . Acta Oto-Laryngol 2015; 135: 985-994.

Videhult Pierre P, Johnson AC, Fridberger A. . PLoS One 2015; 10:e0123290.

Pierre PV, Fridberger A, Wikman A, Alexanderson K. . BMC Public Health 2012; 12: 874.

Berglin CE, Pierre PV, Bramer T, Edsman K, Ehrsson H, Eksborg S, Laurell G. . Cancer Chemother Pharmacol 2011; 68: 1547-1556.

Pierre PV, Wallin I, Eksborg S, Ehrsson H. . J Pharm Biomed Anal 2011; 56: 126-130.

Pierre PV, Engmér C, Wallin I, Laurell G, Ehrsson H. . Acta Oto-Laryngol 2009; 129: 132-137.

Videhult P, Laurell G, Wallin I, Ehrsson H. . Exp Biol Med (Maywood) 2006; 231: 1638-1645.

Videhult P, Yachnin J, Jerremalm E, Lewensohn R, Ehrsson H. . Cancer Lett 2002; 180: 191-194.

Jerremalm E, Videhult P, Alvelius G, Griffiths WJ, Bergman T, Eksborg S, Ehrsson H. . J Pharm Sci 2002; 91: 2116-2121.

Vonderschen K, Wagner H. . Trends Neurosci 2014; 37: 289-300.

Felix RA 2nd, Vonderschen K, Berrebi AS, Magnusson AK. . J Neurophysiol 2013; 109:2691-2704.

En hörselskada kan vara medfödd eller förvärvad, d.v.s. uppstå senare i livet. Hörselskadan kan yttra sig i form av hörselnedsättning och/eller tinnitus. Vanliga orsaker till hörselskada är hög ålder, sjukdom, genetiska faktorer och exponering för starka ljud.

Vid enheten för audiologi bedrivs forskning om utbredning av och orsaker till hörselskador och hur hörselskador kan förebyggas och förhindras.

ij¾²Ô±ð³Ù

I arbetet ingår bland annat att göra hörselutredningar, prova ut hjälpmedel samt att undersöka hur man kan förebygga hörselskador på till exempel arbetsplatser och i offentliga miljöer. Som audionom har du också en viktig pedagogisk roll och undervisar patienter både individuellt och i grupp.

Audionomprogrammet är tvärvetenskapligt och innehåller tekniska, medicinska och beteendevetenskapliga ämnen. Utbildningen fokuserar på den hörselskadades individuella behov vad gäller hörsel, hörselhandikapp, hörselrehabilitering, hörselteknik och utprovning av hörapparat.

Ett centralt område i utbildningen är kommunikationen med patienterna vid utredning och rehabilitering. I utbildningen betonas också vikten av ett vetenskapligt synsätt som integreras med de senaste rönen från aktuella forskningsområden i form av vetenskapliga artiklar och projekt. Sista terminen innehåller ett självständigt projektarbete.

ABR

Auditory Brainstem Response, även kallat BRA (Brainstem Response Audiometry) är en hörselmätning som framför allt används inom tinnitus- och tumördiagnostik.

Här mäter man upp spänningspotentialer, eller de elektriska impulser som bildas i hörselnerven när man fÃ¥r lyssna pÃ¥ ljud. Patienten fÃ¥r lyssna pÃ¥ ett starkt knattrande ljud och de elektriska impulserna mäts upp genom elektroder som är klistrade pÃ¥ fyra punkter pÃ¥ huden. Patienten behöver inte medverka under testet - sover patienten är det en fördel. Denna mätning kan även användas pÃ¥ spädbarn.

Audiometri

Audionomen kan utföra en mängd mätningar som alla ingÃ¥r i ett diagnostiskt testbatteri. De olika mätningarna utförs i differentialdiagnostiskt syfte, vilket innebär att man vill ta reda pÃ¥ var nÃ¥gonstans i hörselsystemet hörselskadan är lokaliserad. 

En hörselskada kan finnas på flera nivåer; perifert, det vill säga i ytteröra, mellanöra eller inneröra; eller centralt, det vill säga i hjärnstam eller hjärnbark (cortex).

Avtryck

Det är mycket viktigt att hörapparaten passar bra i örat för att den inte ska tjuta och för att den ska kännas bekväm och inte ömma.

För att uppnå bra passform gör man avtryck av örat före tillverkning. Oftast använder man en silikonmassa tillsammans med en härdare som härdar med hjälp av kroppsvärmen i örat när man sprutat in massan i hörselgången med hjälp av en speciell spruta.För av hindra att massan kommer för långt in i hörselgången och för att skydda trumhinnan lägger man först in en så kallad pads eller hörselgångsinlägg.

±áö°ù²¹±è±è²¹°ù²¹³Ù²õ´Ç°ù³Ù¾±³¾±ð²Ô³Ù

Det finns mÃ¥nga typer av hörapparater, alltifrÃ¥n smÃ¥ apparater som ligger dolda i hörselgÃ¥ngen till lite större modeller som hänger bakom örat. Det finns för- och nackdelar med alla storlekar. Man kan säga att mindre hörapparater syns mindre, men kan ge generellt mindre förstärkning och är mer känsliga för till exempel fukt. Större hörapparater syns mer, men kan ge mer förstärkning och har fler funktioner, till exempel olika lyssningsprogram för olika ljudmiljöer.

Insättning av hörapparater

HörselgÃ¥ngen är inte rak som man kan tro, utan krokig. Hur krokig den är skiljer sig frÃ¥n person till person. Ã–rat är lika individuellt som ett fingeravtryck och används ocksÃ¥ som identifikation och ska finnas med pÃ¥ moderna passfoton. 

Då en hörapparat ska sättas på plats måste man göra en skruvande rörelse så att den sitter behagligt på plats.

±õ²Ô²õä³Ù³Ù²Ô¾±²Ô²µ²õ´Úö°ù²õ³Ùä°ù°ì²Ô¾±²Ô²µ²õ³¾Ã¤³Ù²Ô¾±²Ô²µ

Denna mätning görs för att säkerställa att hörapparaten förstärker och fungerar som den ska. Man för in en probslang i hörselgången, den ska ligga ca 5 mm från trumhinnan. Man presenterar sedan ett slags brusljud som är standardiserat, men som ska likna talfrekvenserna. Därefter mäter man ljudtrycket vid denna punkt utan och med hörapparat.

Kommunikation

God kommunikation mellan audionom och patient är en förutsättning för att hörselrehabiliteringen skall bli sÃ¥ fruktbar som möjligt. I samtalet fÃ¥r audionomen information om patientens livssituation och vilka behov och krav han/hon har pÃ¥ ett bättre hörande.

Audionomen har till stor del individuella samtal och höga krav ställs på förmågan att lyssna och att föra samtalet på ett smidigt sätt. Det inledande besöket, nybesöket, mynnar ut i en rehabiliteringsplan där mål för hörselrehabiliteringen ställs upp. Rehabiliteringen kan vara av teknisk, medicinsk, pedagogisk, psykologisk eller psykosocial art.

OAE BB

På många sjukhus mäts idag hörseln på nyfödda när de endast är två dagar gamla. Det görs genom att en sond sätts in i barnets öra. Sonden sänder ut ett ljud som sätter hårcellerna (känselcellerna) i innerörat i rörelse. Det är i hårcellerna den elektriska impulsen startar. När hårcellerna rör sig låter de lite. Detta svaga ljud kan man fånga upp med en mycket känslig liten mikrofon. Kan man fånga upp det här svaga ljudet vet man att hårcellerna fungerar och att innerörat är intakt.

Hörseln är mycket viktig för att smÃ¥ barn ska kunna tillägna sig talat sprÃ¥k pÃ¥ ett normalt sätt. Forskning har visat att tidig hörapparatanpassning (före sex mÃ¥naders Ã¥lder) pÃ¥ barn med hörselnedsättning kan göra att sprÃ¥k utvecklas pÃ¥ ett normalt sätt.

Otoskopering

Det är viktigt att kunna se om en patients hörselgång och trumhinnan är normala. Vaxproppar är vanliga och gör förstås att man kan höra sämre. Perforation (hål) i trumhinnan ger också hörselnedsättning. Svullnad, eksem eller klåda i hörselgången kan göra att en hörapparat kan kännas obekväm.

Otoskopet består av en liten lampa och ett inbyggt förstoringsglas som gör att man ser hörselgångsväggar och trumhinna tydligt.

Pedagogisk roll

Audionomen har en betydande pedagogisk roll i individuella kontakter men ocksÃ¥ i gruppsammanhang. Kursen ger deltagarna tillfälle att utbyta erfarenheter. 

Audionomen ger olika typer av kurser för hörselskadade och deras anhöriga. En del kurser syftar till att ge inledande allmän information om vad hörselvÃ¥rden erbjuder och andra till att följa upp hur anpassningen till hörapparaten fungerat. Andra kurser kan vara av mer tematisk karaktär som exempelvis tinnituskurser. Stora krav ställs pÃ¥ flexibilitet och smidighet i samspelet med gruppen.

Programmering av hörapparater

I moderna hörapparater ställer man in förstärkningen via programmeringsmjukvara i en PC. Man lägger in den enskilda patientens hörselkurva och fÃ¥r sedan ett förslag pÃ¥ hur förstärkningen kan se ut. Därefter mÃ¥ste man vara lyhörd för hur patienten upplever olika ljud i omgivningen sÃ¥ att inställningen kan finjusteras.