探花精选

Varf枚r gnisslar vi t盲nder?

Vad 盲r det som h盲nder n盲r vi gnisslar t盲nder, varf枚r g枚r vi det och hur p氓verkas man av det? / Elsa

Svar: Gnissla t盲nder har m盲nniskor gjort i alla tider, 鈥漡r氓t och tandagnisslan鈥� finns n盲mnt i flera av v氓ra 盲ldsta skriftliga k盲llor. Gr氓t 盲r ju en k盲nsla och k盲nslor, till exempel stress, 盲r starkt kopplade till nattlig tandgnissling. Sannolikt gnisslar alla m盲nniskor t盲nder p氓 natten i varierande omfattning. De flesta 盲r bara inte medvetna om det! Tandgnissling, eller s枚mnbruxism som det heter p氓 fackspr氓k, 盲r en sorts s枚mnst枚rning som sker vid uppvaknanden och 盲r f枚rknippad med 枚kad hj盲rtfrekvens, blodgenomstr枚mning, sv盲ljning och svettning. Varf枚r man gnisslar t盲nder vet man inte, men det har f枚reslagits att det kan vara kroppens strategi f枚r att minska stress. Stress leder ju till fris盲ttning av hormoner som dopamin, adrenalin och serotonin. Dessa hormoner p氓verkar en s氓 kallad rytmgenerator i hj盲rnstammen, som s盲tter ig氓ng den rytmiska aktiviteten i k盲kmusklerna. Nattlig muntorrhet, d盲r stress kan bidra, har ocks氓 f枚reslagits som f枚rklaring. Genom att bita ihop t盲nderna kan kroppen aktivera en sorts k盲nselceller i munnen (mekanoreceptorer), vilket g枚r att salivfl枚det 枚kar. Genetiken spelar ocks氓 in, det 盲r vanligare att barn gnisslar t盲nder om n氓gon av f枚r盲ldrarna g枚r det. Man brukar anse att tandgnissling 盲r ett problem om den orsakar sm盲rta eller uttalat tandslitage, eller st枚r den egna eller s盲ngkamratens s枚mn. I s氓 fall kan man s盲tta in en bettskena p氓 natten. Den brukar minska sm盲rta, morgonstelhet och tr枚tthet i k盲karna och skyddar t盲nderna fr氓n fortsatt slitage.

/ Malin Ernberg, professor i klinisk oral fysiologi

Kan visdomst盲nder komma sent i livet?

Finns det forskning som visar att m盲nniskan kan utveckla nya visdomst盲nder p氓 盲ldre dagar? / Afaf

Svar: Visdomst盲nderna 盲r de t盲nder som ligger sist i tandutvecklingskedjan. Frambrottet f枚r dessa t盲nder varierar betydligt fr氓n individ till individ, men vanligen bryter de fram i 18-20-氓rs氓ldern. Men min 盲ldsta patient som, till sin f枚rv氓ning, fick uppleva frambrott av en ny visdomstand var i 80-氓rs氓ldern. F枚r 枚vrigt var han helt tandl枚s sedan l盲nge, s氓 det var n氓got att visa barnbarnen! Ibland saknas anlag f枚r visdomst盲nderna helt och ibland finns de kvar i k盲kbenet men har inte brutit fram. Det f枚rekommer ocks氓 att det finns anlag f枚r 鈥漞xtra鈥� t盲nder ut枚ver v氓ra 32 permanenta t盲nder. Om din fr氓ga g盲ller om ett helt nytt tandanlag kan bildas p氓 盲ldre dagar s氓 finns inget tydligt svar, d氓 det inte 盲r tillr盲ckligt studerat.

/ Bj枚rn Klinge, professor i parodontologi

Okej att 盲ta tandkr盲m?

脛r det farligt f枚r mina barn att sv盲lja tandkr盲m med fluor i? / Frida

Svar: Det finns idag inga indikationer p氓 att den m盲ngd fluorid som finns i tandkr盲m f枚r barn skulle p氓verka deras h盲lsa, 盲ven om tandkr盲men sv盲ljs. Men barn ska inte anv盲nda stora m盲ngder tandkr盲m med h枚gt fluoridinneh氓ll utan f枚lja de rekommendationer som tandl盲kare ger. En v盲lk盲nd positiv effekt av fluorid 盲r att det st盲rker t盲ndernas emalj och skyddar mot karies. Fluorid 盲r en naturligt f枚rekommande fluorf枚rening som finns i jordskorpan, och d盲rf枚r ocks氓 i dricksvatten och livsmedel. Ett h枚gt fluoridintag kan orsaka vita eller bruna fl盲ckar p氓 tandemaljen och barn 盲r k盲nsligare under den period som de permanenta t盲nderna utvecklas. D盲rf枚r b枚r barn upp till cirka 8 氓rs 氓lder inte dricka vatten med fluoridhalter 枚ver 1 mg/liter. Gr盲nsv盲rdet f枚r fluorid i dricksvatten 盲r 1,5 mg/liter, men 盲r oftast l盲gre utom i omr氓den med naturligt h枚ga halter d盲r fluoridhalten i grundvattnet kan vara flera g氓nger h枚gre 盲n gr盲nsv盲rdet. Det 盲r d盲rf枚r viktigt att hush氓ll med egna dricksvattenbrunnar kontrollerar sitt vatten. Fluorid lagras 盲ven i benv盲vnad. Vid l氓ngvarigt intag av dricksvatten med h枚ga halter (枚ver 6 mg/liter) 枚kar risken f枚r h盲lsoproblem i form av 枚kad benmassa, sm盲rta, stelhet och 枚kad risk f枚r frakturer.

/ Marika Berglund, forskare i toxikologi

Svar: Det 盲r inte farligt att sv盲lja lite tandkr盲m, men att l氓ta barn 鈥澝a鈥� tandkr盲m avr氓der vi fr氓n. Fluoret i tandkr盲men g枚r ingen nytta i magen utan det 盲r i munh氓lan som det 盲r effektivt. Ett kontinuerligt f枚r h枚gt intag av fluortandkr盲m kan g枚ra att vuxent盲nderna som 盲r under utveckling hos ett barn blir fl盲ckiga, n氓got som brukar kallas f枚r fluoros. D盲rf枚r 盲r det viktigt att kontrollera m盲ngden tandkr盲m som barnet f氓r i sig. Detta g枚rs genom att minska m盲ngden tandkr盲m p氓 tandborsten. De allra minsta barnen (0-2 氓r), som inte kan spotta, ska bara ha ett ytterst tunt utstryk p氓 tandborstens fr盲mre spets. Om barnet sv盲ljer detta blir det en s氓 pass l氓g dos att det ligger inom de rekommenderade gr盲nsv盲rdena. Fr氓n tv氓 氓rs 氓lder, n盲r barnet kan spotta, kan barnen f氓 en m盲ngd motsvarande barnets lillfingernagel p氓 tandborsten. Ju 盲ldre barnet blir desto fler t盲nder har barnet och m盲ngden fluortandkr盲m p氓 tandborsten m氓ste d氓 枚kas. Fr氓n sex 氓rs 氓lder 盲r det l盲mpligt att applicera en tv氓 centimeter l氓ng str盲ng med tandkr盲m p氓 tandborsten. Efter borstning spottas tandkr盲msresterna ut. Fram till ton氓ren b枚r en vuxen hj盲lpa barnet med tandborstningen.

/ Maria Anderson, leg. tandl盲kare och doktorand.

Kan tandtr氓d vara farligt?

St盲mmer det att det 盲r viktigt att anv盲nda tandtr氓d mycket regelbundet? Jag har h枚rt att det annars 盲r b盲ttre att l氓ta bli f枚r det kan vara farligt. /Maria

Svar: Om det ska vara meningsfullt att anv盲nda tandtr氓d m氓ste tr氓den anv盲ndas dagligen. Att anv盲nda den till exempel en g氓ng varannan vecka 盲r inte skadligt men g枚r heller inte n氓gon egentlig nytta, eftersom de bakteriebel盲ggningar och inflammation mellan t盲nderna man vill f氓 bort snabbt kommer tillbaka. Det uppst氓r l盲tt en viss bl枚dning n盲r man anv盲nder tandtr氓d, s盲rskilt om man g枚r det s盲llan, vilket medf枚r att bakterier kan spridas i blodomloppet. Men den relativt lilla spridningen av bakterier kan inte anses som farlig. Att s盲ga att det skulle vara skadligt att anv盲nda tandtr氓d ibland 盲r att allts氓 att g氓 f枚r l氓ngt 盲ven om det knappast g枚r n氓gon nytta d氓.

/ Anders Gustafsson, professor i parodontologi

Hur d氓ligt 盲r kaffe f枚r t盲nderna?

Jag har l盲st att kaffe kan ha flera positiva h盲lsoeffekter. Men hur p氓verkas egentligen t盲nderna av regelbundet kaffedrickande? Finns det n氓got man kan g枚ra att f枚r att minska eventuella skadeverkningar (f枚rutom att sluta med kaffe)? / Hilda

Svar: Kaffe p氓verkar t盲nderna genom att ge missf盲rgningar samt att det 盲r surt vilket kan ge skador i emaljen. Det mesta vi 盲ter kan ge missf盲rgningar, men de saker som mest brukar f枚rknippas med detta 盲r kaffe, te, r枚kning och r枚dvin. Kaffe ger missf盲rgningar 盲ven i m氓ttliga m盲ngder p氓 emaljen, men 1鈥�2 koppar om dagen brukar anses vara en gr盲ns. Emaljen, som 盲r kroppens h氓rdaste material, 盲r en yta som l盲tt drabbas av missf盲rgningar d氓 den inte 盲r s氓 j盲mn som man kan tro, utan den 盲r full av porositeter. Det som orsakar missf盲rgningarna i kaffe 盲r tanniner (garvsyra) som finns i v盲xtriket och som tillh枚r gruppen fenoler. N盲rvaro av dessa tanniner g枚r att olika f盲rg盲mnen l盲ttare binder och fastnar p氓 tandytan och kan bilda en m枚rkgul missf盲rgning som senare 盲r sv氓r att f氓 bort med en tandborste och tandkr盲m. Tyv盲rr hj盲lper det troligen ringa att ta mj枚lk eller gr盲dde i kaffet d氓 garv盲mnena fortfarande finns kvar i kaffet. F枚r att f氓 n氓gon effekt beh枚ver du i s氓 fall minska kaffedelen betydligt. Men om du vill minska risken f枚r missf盲rgningar kan du dricka kaffet under en ganska kort tid och sedan dricka ett glas vatten efter氓t. Du ska helst inte borsta t盲nderna direkt efter att du druckit n氓got surt utan v盲nta en stund, d氓 detta kan skada emaljen. Du kan ju ocks氓 anv盲nda sugr枚r n盲r du dricker kaffe, men det 盲r kanske inte s氓 roligt鈥� Ett tredje s盲tt 盲r ju att polera t盲nderna n盲r du g氓r till din tandl盲kare/tandhygienist.

/ K氓re Buhlin, docent i parodontologi