Ensamhet 鈥� ett hot mot v氓r h盲lsa
Det 盲r tungt att k盲nna sig ensam 鈥� och dessutom verkar det kunna skada v氓r fysiska h盲lsa, m枚jligen lika mycket som r枚kning. Men det g氓r att bryta ensamhet, enligt en svensk studie som publicerades f枚r n氓gra 氓r sedan.
Text: Annika Lund. F枚rst publicerad i tidningen nummer 1, 2015.
I 枚ver trettio 氓r har Peter Strang, professor vid institutionen f枚r onkologi-patologi vid 探花精选, arbetat med d枚ende patienter. Det har gett honom stor erfarenhet i hur m盲nniskor hanterar den existentiella kris som d枚den f枚r med sig.
鈥� Vi kommer inte ifr氓n v氓r existentiella ensamhet, som bygger p氓 att v氓ra innersta tankar och k盲nslor inte g氓r att dela. Vi kan heller inte dela alla upplevelser, som till exempel d枚den. Vi m氓ste g氓 den allra sista biten sj盲lva. Den existentiella ensamheten ger ett stort lidande, men min erfarenhet 盲r att den g氓r att lindra med gemenskap, s盲ger Peter Strang.
Han ber盲ttar att m氓nga patienter med d枚dlig sjukdom f枚rst blir in氓tv盲nda med oro och 氓ngest n盲r det 盲r kort tid kvar av livet. Men sedan v盲nder det i m氓nga fall, ofta ganska hastigt. Pl枚tsligt 盲r patienten lugn och fridfull.
鈥� Jag brukar fr氓ga vad som har h盲nt, om det har kommit n氓gra nya tankar eller annat som har varit lugnande. Ett vanligt svar d氓 盲r att patienten har t盲nkt p氓 en 盲ldre, d枚d sl盲kting och hur den personen efterhand upplevts allt mer n盲rvarande i rummet. Ibland 盲r det flera sl盲ktingar. Patienterna kan mycket tydligt se dem eller k盲nna deras n盲rvaro, och det 盲r en positiv upplevelse f枚r den d枚ende. De beskriver hur sl盲ktingarna 盲r d盲r f枚r att hj盲lpa dem.
Fenomenet kallas f枚r d枚dsb盲ddsvisioner och det har studerats. Enligt intervjustudier med palliativ personal 盲r dessa syner relativt vanliga.
鈥� Min egen tolkning 盲r att v氓rt behov av gemenskap 盲r s氓 starkt att vi s枚ker efter n氓gon som vi kan dela d枚dsupplevelsen med. D氓 kommer vi att t盲nka p氓 dem som g氓tt f枚re, de som redan vet hur det 盲r att d枚, s盲ger Peter Strang.
Han kom i h枚stas ut med en popul盲rvetenskaplig bok, Att h枚ra till. Om ensamhet och gemenskap, som s盲tter v氓ra sociala behov i ett evolution盲rt perspektiv. Resonemanget g氓r ut p氓 att tryggheten i att ing氓 i en grupp har inneburit en s氓 kraftig 枚verlevnadsf枚rdel att vi f枚r hundratusentals 氓r sedan utvecklade starka mekanismer f枚r att s枚ka gemenskap och undvika ensamhet.
V盲lbehag vid hudkontakt
Att k盲nna v盲lbehag vid hudkontakt 盲r den bel枚nande delen av dessa mekanismer, d盲r den behagliga hormonduschen av till exempel oxytocin ska f氓 oss att stanna i gemenskap och under flockens beskydd, enligt detta resonemang. Samtidigt beskrivs 氓ngest i samband med ofrivillig ensamhet som en varningssignal som ska driva oss tillbaka till flocken i likhet med hur sm盲rta f氓r oss att dra undan en hand som 盲r p氓 v盲g att skadas av eld.
Tankarna st枚ds av att social exkludering aktiverar samma delar av hj盲rnan som fysisk sm盲rta. F枚r drygt tio 氓r sedan, beskrev ett amerikanskt forskarlag ett experiment i tidskriften Science, d盲r friska f枚rs枚kspersoner f氓tt kasta en boll mellan sig i ett virtuellt spel, d盲r en person utan att veta om att f枚rs枚ket var riggat successivt blev allt mer socialt exkluderad genom att f氓 f盲rre bollar. F枚rs枚kspersonerna unders枚ktes fortl枚pande med fMRI, som avbildar hj盲rnan i arbete, och forskarna kunde p氓visa att den sociala uteslutningen aktiverade samma delar av hj盲rnan som vid ren fysisk sm盲rta.
I sitt arbete med palliativa patienter p氓 Stockholms sjukhem har Peter Strang m氓nga g氓nger sett hur ensamhet och fysisk sm盲rta g氓r hand i hand. Peter Strang 盲r full av historier om patienter som ensamma pl氓gats av n盲rmast outh盲rdliga sm盲rtor, h枚gt placerade p氓 sjukv氓rdens sj盲lvskattningsskalor. N盲r n氓gon g枚r dem s盲llskap, g盲rna genom att stryka dem lugnande p氓 armen och ge hudkontakt, d氓 kan sm盲rtan i princip upph枚ra 鈥� ibland utan medicinering.
鈥� Ofta s盲ger patienterna att 鈥檍ust nu n盲r du sitter h盲r g枚r det inte ont, men nyss var det fruktansv盲rt鈥�. Det finns en social komponent, d盲r kroppslig sm盲rta f枚rv盲rras av ensamhet medan gemenskap kan lindra fysisk sm盲rta. N盲r man f枚rst氓r det f枚rst氓r man ocks氓 att det spelar roll hur man ordnar sjukv氓rden och samh盲llet i stort. Sm盲rta 盲r den vanligaste orsaken till att n氓gon s枚ker sjukv氓rd i dag samtidigt som m氓nga 盲r ofrivilligt ensamma. Det h盲r 盲r tv氓 problem som h枚r ihop. Jag tror vi kan f氓 en betydligt friskare befolkning genom att motverka ensamhetens skadliga effekter, s盲ger han.
Det finns m氓nga unders枚kningar som visar att goda relationer 盲r bra f枚r h盲lsan, samtidigt som d氓liga relationer och k盲nslor av ensamhet har den motsatta effekten. I en metaanalys publicerad 2010 i tidskriften PLoS Medicine j盲mf枚rde amerikanska forskare ensamhet med andra k盲nda h盲lsofaror n盲r det g盲llde risken att d枚 i f枚rtid. Enligt deras analys 盲r ofrivillig ensamhet en lika stor riskfaktor f枚r att d枚 i f枚rtid som r枚kning och en st枚rre riskfaktor 盲n fetma eller fysisk inaktivitet.
Ofrivillig ensamhet
Enligt Peter Strang inneb盲r l氓ngvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, l氓gintensiv stress, d盲r det biologiska varningssystemet om att man b枚r s枚ka upp sin flock 盲r st盲ndigt aktiverat. Det l氓ngvariga p氓slaget av stresshormoner 盲r b枚rjan av ett f枚rlopp som kan ge h枚gt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur 枚kar risken f枚r sjukdomar som hj盲rtinfarkt, stroke och demens. Ut枚ver detta inneb盲r ensamhet en h枚gre risk f枚r depression.
鈥� Ett samh盲lle som vill f枚rebygga dessa stora folksjukdomar beh枚ver d盲rf枚r v盲ga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och r枚kning, anser Peter Strang.
Men ensamhet verkar 盲ven kunna p氓verka hj盲rnan mer omedelbart. I en amerikansk studie fr氓n 2002 fick frivilliga studenter g枚ra ett riggat personlighetstest, varefter de delades in i tre grupper utifr氓n vad de lurades att tro.
En grupp fick h枚ra att deras personlighet innebar en rik social framtid, en annan fick h枚ra att de tyv盲rr skulle g氓 ganska ensamma genom livet och en tredje grupp, kontrollgruppen, fick h枚ra att de l枚pte stor risk att r氓ka ut f枚r n氓gon olycka. Efter dessa besked fick f枚rs枚kspersonerna g枚ra olika kognitiva tester, som IQ-test och minnestest. Den socialt lyckligt lottade gruppen lyckades v盲l, men de som trodde sig vara hotade av ensamhet gjorde d氓ligt ifr氓n sig 鈥� s盲mre 盲n den grupp som trodde sig l枚pa risk f枚r olyckor.
鈥� En slutsats 盲r att hotande ensamhet 盲r s氓 omskakande att det omedelbart p氓verkar v氓ra kognitiva f枚rm氓gor och v氓r koncentrationsf枚rm氓ga. Jag tror att vi bara 盲r i b枚rjan av att f枚rst氓 hur ensamhet p氓verkar oss, s盲ger Peter Strang.
Men oavsett hur ensamhet p氓verkar oss rent kroppsligt 盲r det obehagligt att k盲nna sig ofrivilligt ensam. Det r盲cker som argument f枚r att bek盲mpa det, anser Lena Dahlberg, docent i socialt arbete och forskare vid Aging Research Center vid 探花精选. Hon vill se en utveckling d盲r man m氓nar om 盲ldre personers sociala behov p氓 samma s盲tt som man m氓nar om de fysiska. I dag 盲r det vanligt att ta reda p氓 vilka vardagliga funktioner en 盲ldre person beh枚ver hj盲lp med, som att handla, 盲ta, duscha eller g氓 p氓 toaletten. Det borde vara lika sj盲lvklart att ta reda p氓 vilka sociala funktioner som beh枚ver st枚ttas, anser Lena Dahlberg.
鈥� Att k盲nna sig ensam ger ett s盲mre v盲lbefinnande. Jag utg氓r fr氓n att vi har en 盲ldreomsorg f枚r att vi vill att v氓ra 盲ldre ska m氓 bra. Om vi 盲r m氓na om v氓ra 盲ldres behov, d氓 beh枚ver vi hj盲lpa till 盲ven n盲r de sociala funktionerna sviktar, s氓 som vi hj盲lper till n盲r de kroppsliga funktionerna ger vika, s盲ger hon.
K盲nt sig besv盲rade
I en intervjustudie har hon f枚ljt n盲ra 600 盲ldre personer under sju 氓rs tid. De har svarat p氓 fr氓gor om sin livssituation samt om de k盲nt sig besv盲rade av ensamhet, allt i syfte att identifiera riskfaktorer f枚r ofrivillig ensamhet. Enligt resultatet spelar till exempel utbildningsniv氓 inte n氓gon st枚rre roll, det vare sig skyddar eller 枚kar risken f枚r ensamhet. Sv氓righeter att r枚ra sig inneb盲r en viss 枚kad risk och depression ger en n盲stan trefaldigad risk枚kning f枚r att n氓gon ska k盲nna sig ensam.
Men den absolut viktigaste riskfaktorn 盲r att nyligen ha f枚rlorat sin make eller maka. I studien var det fler kvinnor 盲n m盲n som beskrev sig som ensamma, n氓got som n盲stan helt f枚rklarades av att fler kvinnor 盲n m盲n hade f枚rlorat sin livskamrat under den unders枚kta perioden; det var allts氓 盲nkest氓ndet som var den avg枚rande riskfaktorn.
鈥� Det h盲r 盲r viktigt att veta f枚r att kunna utforma bra 氓tg盲rder fr氓n samh盲llets sida. Det m氓ste vara n盲sta stora steg, s盲ger Lena Dahlberg.
Hon ber盲ttar att det finns d氓lig kunskap om vilka insatser som egentligen fungerar n盲r det handlar om att bryta social isolering och k盲nslor av ensamhet. En l氓ng rad 氓tg盲rder har unders枚kts i olika studier, d盲r det har handlat om allt ifr氓n att g枚ra hembes枚k och starta telefongrupper till att ge h枚rselhj盲lpmedel och hj盲lpa till med internetanslutning. M氓nga studier har dock brister, ber盲ttar Lena Dahlberg, till exempel genom att det saknas kontrollgrupp eller definition av vad som egentligen har unders枚kts 鈥� 盲r det social ensamhet, social isolering eller emotionell ensamhet?
鈥� Det 盲r olika saker. Att vara socialt ensam inneb盲r att man saknar band till v盲nner och bekanta som man k盲nner samh枚righet med, trots att man skulle vilja ing氓 i s氓dana sammanhang. En del m盲nniskor har f氓 sociala kontakter och 盲r n枚jda med det, och d氓 handlar det om social isolering snarare 盲n en k盲nsla av ensamhet. Vid emotionell ensamhet saknar man en f枚rtrogen person att anf枚rtro sig 氓t p氓 djupet, och det kan man ju g枚ra 盲ven med ett mycket rikt kontaktn盲t. En studie som m盲ter endast antal sociala kontakter ger d盲rf枚r inget m氓tt p氓 hur ensamma studiedeltagarna har k盲nt sig. Tyv盲rr blandas de h盲r begreppen ihop, 盲ven inom forskningen, s盲ger Lena Dahlberg.
Som en f枚ljd av detta har det varit sv氓rt att dra slutsatser om evidensen och visa vilka frivilliga, kommunala eller andra insatser som egentligen har effekt n盲r det handlar om att bryta ofrivillig ensamhet. Men en del g氓r 盲nd氓 att sl氓 fast. Till exempel beh枚ver n氓gon vara ansvarig f枚r det aktuella projektet, oavsett om det handlar om en tr盲ffpunkt d盲r man kan fika, en gemensam kulturaktivitet eller promenader, och den personen m氓ste ha r盲tt utbildning och st枚d omkring sig. Dessutom b枚r 氓tg盲rden vara riktad, s氓 att en insats v盲nder sig till exempelvis 盲nklingar/盲nkor och en annan till exempelvis ensamboende personer med schizofreni. Vidare 盲r det bra att involvera deltagarna i hur verksamheten kan utvecklas.
Tagit sig ur sin ensamhet
Och det g氓r att bryta ensamhet. Det visar den studie Lena Dahlberg publicerade i h枚stas. Av de 600 studiedeltagarna ans氓g drygt sju procent vid det f枚rsta fr氓getillf盲llet att de ofta k盲nde sig ensamma, en siffra som hunnit stiga till 17 procent n盲r de tillfr氓gades sju 氓r senare, d氓 deltagarna hunnit uppn氓 en genomsnitts氓lder p氓 strax under 83 氓r. 脰kningen kan troligen f枚rklaras av att m氓nga d氓 hunnit f枚rlora en make eller maka. Men samtidigt som fler k盲nde sig ensamma hade ungef盲r h盲lften av dem som brottades med ensamhet vid det f枚rsta fr氓getillf盲llet en annan uppfattning n盲sta g氓ng de tillfr氓gades. Ungef盲r h盲lften hade allts氓 tagit sig ur sin ensamhet.
鈥� Det 盲r s氓klart en intressant utveckling. Man kan ju t盲nka sig att det r枚r sig om n氓gon som nyligen f枚rlorat en make eller maka vid det f枚rsta tillf盲llet, men som sedan g氓tt vidare efter sin sorg och kanske knutit nya kontakter. Vi vill veta vad man skulle kunna g枚ra f枚r att f枚renkla f枚r 盲ldre personer att agera s氓, till exempel genom att skapa kontaktytor eller tr盲ffpunkter och hur de i s氓 fall b枚r utformas. Det 盲r inget som vi kan f氓 svar p氓 genom de h盲r intervjuerna som vi redan har gjort, s盲ger Lena Dahlberg.
Det finns ocks氓 rent praktiska h盲lsoaspekter av ensamhet, som inte har att g枚ra med hur v盲l man trivs i sitt eget s盲llskap. Hudl盲kare har l盲nge misst盲nkt att ensamst氓ende m盲n har s盲mre prognos i sin hudcancer, eftersom de oftare s枚ker sjukv氓rd f枚r sent. Misstanken 盲r numera vetenskapligt belagd, sedan hudl盲karen Hanna Eriksson gjort en studie tillsammans med kollegor vid institutionen f枚r onkologi-patologi p氓 探花精选. I studien unders枚ktes 枚verlevnaden f枚r 枚ver 27 000 svenska patienter som diagnostiserats med ett f枚rsta melanom n氓gon g氓ng mellan 1990 och 2007. Av resultatet framg氓r att ensamst氓ende m盲n i alla 氓ldrar har s盲mre 枚verlevnad i sjukdomen.
鈥� Det f枚rklaras troligen av att deras sjukdom uppt盲cks i ett mer avancerat stadium, n盲r hudtum枚ren har hunnit v盲xa sig tjockare. Vi tror att det kan bero p氓 att den som 盲r ensam kan ha sv氓rt att unders枚ka hela kroppen eller att man inte g枚r det alls av olika anledningar. Vi s氓g inga skillnader kring den initiala kirurgiska behandlingen n盲r hudf枚r盲ndringen v盲l uppt盲ckts. 脛ven 盲ldre kvinnor diagnostiseras med mer avancerade melanom, men det p氓verkade inte 枚verlevnaden, s盲ger Hanna Eriksson.
Tidigare internationella intervjustudier med melanompatienter har visat att det i 枚ver h盲lften av fallen 盲r en partner som har uppmanat n氓gon att f氓 en hudf枚r盲ndring unders枚kt, oftast en maka som har uppmanat en make.
鈥� Vi vill f氓 till en 枚kad medvetenhet inom h盲lso- och sjukv氓rden om att framf枚r allt 盲ldre personer och ensamst氓ende m盲n kan ha sv氓rt att uppt盲cka sina hudtum枚rer i tid, s盲ger Hanna Eriksson.
Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan f枚r hur en individ kan g枚ra f枚r att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself. Ta f枚rsta steget till kontakt genom att h盲lsa, sm氓prata och ha 枚gonkontakt med andra m盲nniskor.
A: Action plan. Fundera ut sammanhang d盲r du kan tr盲ffa likasinnade och s枚k dig till dem, exempelvis en k枚r eller f枚rening.
S: Selection. V盲lj vilka du vill bli v盲n med och investera i detta f氓tal.
E: Expect the best. Utg氓 fr氓n att m盲nniskor omkring dig vill dig v盲l.
Lyssna p氓 Medicinvetarna
Foto: Cecilia OdlindPodd: Sjuk av ensamhet?
Att tvingas isolera sig under coronapandemin kan 枚ka risken f枚r ofrivillig ensamhet. Men vilka effekter har det p氓 h盲lsan att k盲nna sig ensam? Forskaren Lena Dahlberg vet mer och d枚dar bland annat myten om svenskarna som v盲rldens ensammaste folk.