Ung i Luleå 1981
"Ung i LuleÃ¥ 1981" är ett samarbetsprojekt mellan Enheten för arbetsmedicin, Institutet för ³¾¾±±ôÂáö³¾±ð»å¾±³¦¾±²Ô (IMM) och Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid UmeÃ¥ universitet.
Forskningen fortsätter, nu med det Forte finansierade forskningsprojektet: Kan arbetsrelaterade exponeringar under livet förklara de ökande sociala skillnaderna i hjärtkärlsjukdomar?
Bakgrund
Trots att hjärtkärlsjukdomar minskar i omfattning så ökar de sociala skillnaderna, särskilt bland kvinnor. Orsakerna är okända. De korttidsutbildade är värst drabbade. En möjlig förklaring kan vara den alltmer osäkra arbetsmarknaden. Syftet med projektet är att analysera i vilken utsträckning den sociala gradienten i hjärtkärlsjukdomar kan förklaras av svag arbetsmarknadsförankring (arbetslöshet, osäkra anställningar). Frågeställningarna lyder: I vilken utsträckning kan arbetsmarknadsförankring under livet förklara utbildningsgradienten i hjärtkärlsjukdomar? Vilka övriga arbetsrelaterade mekanismer finns?
Data och metod
Fyra livsloppskohorter ska användas, av vilka två är uppbyggda av registerdata för hela Sveriges befolkning födda 1965 och 1973 och innebär ett nytt samarbete mellan forskare i Luleåkohorterna och forskare vid enheten för arbetsmedicin vid IMM, KI. De andra två kohorterna bygger på upprepade enkäter till alla avgångselever (födda 1965 och 1973) från årskurs nio i Luleå kommun, kompletterade med registerdata. Upprepade kliniska undersökningar under 40 år finns för den ena skolkohorten. Exponeringsdata om arbetsmarknadsförankring finns från unga år och framåt. Incident hjärtkärlsjukdom och metabola riskfaktorer mäts med registerdata och mätdata runt 51 respektive 56 års åldern. Alla kohorter kontrolleras för omvänd kausalitet och andra störfaktorer. Medan registerkohorterna är kompletta samt ger statistisk styrka och generaliserbarhet till riket, så ger skolkohorterna rikligt med data av hög kvalitet för att analysera mekanismer och metabola utfall. En kvalitativ studie om möjliga mekanismer görs bland en grupp med hög risk för arbetslöshet som har följts från unga år med intervjuer under livet.
Samhällsrelevans och nyttiggörande
Ökad jämlikhet i arbetsliv och hälsa är högt prioriterade mål i Sverige liksom i EU. Kunskap behövs för att förhindra den ökande sociala gradienten i HKS. Projektets resultat kan användas både I folkhälsoarbetet och inom arbetsmiljöområdet för att åstadkomma en mer jämlik hälsa och ett hållbart arbetsliv. Projektet har ambitiösa mål för samverkan kring resultaten med det omgivande samhället.
Från skola till arbetsliv - hur kan vi främja god hälsa? Presentationer från seminarium i Stockholm 20 april 2023
Luleåkohorten bidrar än en gång till viktig forskning
Vi vet idag alltför lite om vilka livsförhÃ¥llanden som har störst betydelse för människors hälsotillstÃ¥nd under livet. I en ny studie kommer därför forskare frÃ¥n Institutet för ³¾¾±±ôÂáö³¾±ð»å¾±³¦¾±²Ô (IMM) vid ̽»¨¾«Ñ¡ och Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid UmeÃ¥ universitet att söka svaret pÃ¥ frÃ¥gan via den sÃ¥ kallade LuleÃ¥kohorten.
De livsförhållanden som studeras är bland annat arbetsförhållanden, relationer, ekonomi, betydelsen av grönområden mm. Även coronapandemins konsekvenser för människors arbetsförhållanden och hälsotillstånd kommer att studeras.
Samtliga personer i Luleåkohorten kommer under september månad att få ett brev med information om studien och ett frågeformulär med fokus på livsvillkor och hälsotillstånd. Alla kommer också att bjudas in till en hälsoundersökning.
Anne Hammarström
Huvudansvarig forskareLuleåkohorten startades år 1981 och består av alla elever i årskurs nio i Luleå kommun från det året, sammanlagt 1083 stycken. Flertalet av dem är födda 1965. I gruppen ingår också de elever som skulle ha gått ut grundskolan den våren men slutat i förtid.
Luleåkohorten har hittills följts med upprepade frågeformulär, blodtrycksmätningar, intervjuer och registerdata under 27 års tid. Vid 43 års ålder genomfördes också en hälsoundersökning med blodtryck, blodprover (riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar) mm. Frågeformuläret består av cirka 90 frågor om social bakgrund, arbetssituation, hälsa, familjesituation, fritid etc. Enkäten har varit nästan identisk i alla undersökningar. Gruppen har följts upp fem gånger som framgår av figuren nedan. En ny uppföljning startar hösten 2020.
De cirka 30 deltagare som blev arbetslösa direkt efter årskurs nio har följts med personliga intervjuer. Hittills har de i genomsnitt intervjuats fyra gånger per person med fokus på hälsokonsekvenser av arbetslöshet samt friskfaktorer under livet.
Omfattande registerdata har också samlats in. Genom data från förlossningsjournalerna har vi i princip en 43-års uppföljning av hela gruppen.
Tack vare omsorgsfullt vårdande av relationerna mellan projektledningen och kohorten i kombination med omfattande bortfallsspårning har vi genomgående ett synnerligen lågt bortfall. Vid den senaste undersökningen 27 år efter starten deltog 1010 personer, vilket innebär att svarsfrekvensen (räknat på n=1071 levande) var 94,3 procent. Studien är unik i sitt slag tack vare den långa uppföljningsperioden och den höga svarsfrekvensen.
Högkvalitativ socialmedicinsk forskning har bedrivits med hjälp av databasen. Luleåkohorten har hittills legat till grund för cirka 160 vetenskapliga publikationer och åtta avhandlingar.
VÃ¥ra huvudfynd
Arbetslöshet i unga år lämnar kvarstående ärr i både kroppslig och psykisk hälsa i vuxen ålder bland både kvinnor och män, oberoende av arbetslöshet senare i livet
Ju mer arbetslöshet och ju fler osäkra anställningar som en kvinna eller man upplever under livet, desto mer försämras hälsotillståndet
- 1990-talets lågkonjunktur försämrade hälsotillstånd bland unga kvinnor i förvärvsarbete men de arbetslösas försämrade hälsotillstånd påverkas inte av konjunktur
- Jämställdhet i parrelationen förbättrar hälsotillståndet bland både kvinnor och män
Forskningen på Luleåkohorten har också handlat om följande områden
- Orsaker till ojämlik hälsa under livet
- Betydelsen för hälsotillståndet av jämställdhet på arbetsplatsen
- Betydelsen av lågkonjunktur för hälsoeffekterna av olika arbetsmarknadspositioner
- Livsloppsanalyser av metabolt syndrom genom analyser av:
- tidiga bestämningsfaktorer ex mobbning, stillasittande, bristande frukostvanor
- sociala och materiella faktorers betydelse över livet
- Betydelsen av sociala faktorer i bostadsområdet (andel arbetslösa, ensamhushåll, socialbidragstagare mm) för hälsotillståndet under livet
- Ökningen i psykisk ohälsa bland 16-åringa flickor och pojkar under en 33 års period
- Orsaker till psykisk ohälsa bland kvinnor och män- från unga år och framåt. Betydelsen av sociala relationer, materiella livsvillkor, arbetsmiljö/arbetsförhållanden, fritidsaktiviteter bland kvinnor respektive män
- Vilka förhållanden är hälsofrämjande och vilka är ohälsogenererande under livet? Vad betyder arbetslivet? Varför kan exempelvis skilsmässor ha så olika hälsoeffekter bland kvinnor jämfört med män?
