Rådgivning, policyutveckling och kunskapsstöd inom katastrofmedicin
Vi på Global katastrofmedicin - hälsobehov och insatser vill aktivt bidra till en fortsatt förbättring av hälso- och sjukvårdsinsatser vid katastrofer. Genom rådgivning och expertstöd vill vi bidra att utveckla och förbättra riktlinjer, standards och höja utbildningsnivån bland insatspersonal inom området. Det gör vi bland annat i vår roll som kunskapscentrum på uppdrag av Socialstyrelsen och WHO Collaborating Centre.
Med stöd i vår forskning, vår utbildningsverksamhet och vår erfarenhet av arbete i katastrofområden, bedriver vi rådgivning, policyutveckling och kunskapsstöd inom katastrofmedicin. Det kan röra sig om utvärderingar, att agera rådgivare, genomföra omvärldsbevakningar och analyser, ta fram beslutsunderlag och mycket mer. Dessutom medverkar våra medarbetare ofta i media, för att svara på frågor i samband med katastrofer.
Vi samarbetar med såväl svenska som internationella partners, med målsättningen att vår kompetens och erfarenhet av beredskap och hantering av katastrofer ska bidra till att förbättra och stärka både svenska och internationella katastrofmedicinska insatser.
VÃ¥ra kollegor pÃ¥ Centrum för hälsokriser pÃ¥ ̽»¨¾«Ñ¡ arbetar ocksÃ¥ med policyutveckling och expertrÃ¥dgivning, men dÃ¥ inom det bredare ämnet hälsokriser.
Socialstyrelsen - Kunskapscentrum i global katastrofmedicin och internationella insatser
Sen 2002 är vi ett, av inom global katastrofmedicin och internationella insatser. Uppdraget ger oss möjlighet att upprätthålla kunskap och erfarenhet om katastrofers effekter och hur insatser bör utformas och vilken kompetens som är nödvändig för hälso- och sjukvårdspersonal.
I uppdragsbeskrivningen står det att vi som kunskapscentrum ska, genom vår samlade verksamhet, bygga upp och vidmakthålla en hög kunskaps- och kompetensnivå (expertis) inom global katastrofmedicin och internationella insatser. Vi ska också verka nationellt samordnande med syfte att kunskap och expertis utvecklas och tillgängliggörs.
Vi är inte ensamma i vår roll som kunskapscentrum inom katastrofmedicin, även om vårt fokus på global katastrofmedicin och internationella insatser är unikt. Sedan 2002 finansierar Socialstyrelsen ett flertal kunskapscentrum inom katastrofmedicin vid svenska universitet. Det finns för närvarande sju kunskapscentrum, varav de övriga sex är:
Kunskapscentrumen samarbetar inom .
Som ett led i det arbetet genomför omvärldsbevakningar, forskningsöversikter och omvärldsanalyser. De senaste finns att läsa och ladda ner här nedan. Om du är intresserad av att läsa äldre material, mejla gärna kckatastrofmedicin.gph@ki.se, så skickar vi gärna dem till dig. Du kan också prenumerera på rapporterna och analyserna direkt till din inkorg.
Omvärldsbevakning, forskningsöversikt och omvärldsanalys
Socialstyrelsen – EMT-initiativet
Vi har även ett uppdrag att förse Socialstyrelsen expertisstöd och rådgivning till Socialstyrelsen i deras utredning av frågan om ett svenskt Emergency Medical Team (EMT).
Därtill hjälper Socialstyrelsen till att finansiera andra delar av vårt arbete med EMT-initiativet, så som vår standy-by-funktion för stöd vid internationella och nationella hälsokriser, vårt arbete i klassificeringsprocessen av nya EMT:er, bland annat som mentorer för nya team, vår medverkan i arbets- och expertgrupper och som expertstöd till WHO:s Europaregion, samt vårt deltagande i utbildningar och möten inom EMT-initiativet.
Vi bedriver även forskning om EMT-initiativet. Det presenteras närmare på vår forskningssida.
Socialstyrelsen finansierar också delvis vår forskning genom konkurrenskraftiga forskningsanslag.
IPA Care
Vi är affilierad partner i konsortiet för projektet , som leds av .
Projektet syftar till att analysera behoven bland länder på Västra Balkan, samt Turkiet, för att stärka sin förmåga att förhindra risker kopplade till jordbävningar och andra hälsohot. I projektets första del medverkade vi till behovs- och kontextanalyser, och i det fortsatta arbetet stöttar vi de länder som valt att gå vidare med att utveckla (EMTs). I projektet samarbetar vi nära WHO:s Europakontor.
Världshälsoorganisationen WHO Collaborating Centre
Sedan 2017 är vi ett . Att vara ett WHO Collaborating Centre innebär bland annat att vi:
- ³§³Ùö»åÂá±ð°ù&²Ô²ú²õ±è; i att främja initiativet – vÃ¥r forskning inom det här omrÃ¥det beskrivs närmare pÃ¥ vÃ¥r forskningssida
- På WHO:s begäran, utvecklar och stödjer kapacitetsbyggande inom katastrofmedicin för EMTs som arbetar i utsatta länder
- Bidrar till WHO:s arbete i hälso- och sjukvårdssystem och katastrofer, samt långdragna akutsituationer
Vi har även genomfört ett så kallat WHO Investment Case, där vi utgick från intervjuer och en fallstudie för att kartlägga hur EMT använts, vad nyttan har ansetts vara, hur EMT:er är organiserade och vilka utmaningar de möter.
Expertgruppen för biståndsanalys - EBA
I , som publicerade i december 2024, skrev Hannah von Reding och Johan von Schreeb, kapitlet om hälsoinsatser vid katastrofer, med fokus på globala trender, utmaningar och möjligheter. Tillsammans med flera av antologins författare undertecknade de även en debattartikel, som publicerades i Altinget i december 2024, där vi varnade för att ytterligare nedskärningar i biståndet, och ytterst i hälsobiståndet, riskerar att skörda liv och underminera de framsteg som uppnåtts.
Expertstöd i pågående katastrofer
Att vår expertis och erfarenhet ska finnas tillgänglig som stöd i pågående katastrofer, samt i beredskap och utvärdering är en grundläggande princip i vår verksamhet. Vi ser också att den typen är konkret arbete i katastrofområden bidrar mycket positivt till vår undervisning och vår forskning, berikar vår möjlighet till kunskapsstöd och bidrar till vår roll i policyutveckling.
Exempel på katastrofområden där våra medarbetare varit verksamma de senaste åren:
- Libanon – Märit Halmin och Johan von Schreeb arbetade båda i Libanon efter upptrappningen av konflikten i området hösten 2024. Märit Halmin arbetade framför allt med uppbyggnaden av ett nytt sjukhus. De har bägge arbetat i landet tidigare, både explosionerna som drabbade Beirut 2020 och under covid-19-pandemin.
- Malawi – Martina Gustavsson arbetade med att stötta den lokala hälso- och sjukvÃ¥rden i landet i hanteringen av kolerautbrottet vÃ¥ren 2023. Detta skede genom vÃ¥rt samarbete med Centrum för hälsokriser pÃ¥ ̽»¨¾«Ñ¡ och deras medlemskap i (Global Outbreak Alert and Response Network)
- Ukraina – Vi har på olika sätt varit engagerade i Ukraina sedan krigets början. Johan von Schreeb arbetade som samordnare av internationella medicinska insatser i Ukraina, på uppdrag av WHO, under våren 2022. Martina Gustavsson, arbetade med organisationen UK-Med i Ukraina under hösten 2022. En grupp av våra medarbetare ledde även , på uppdrag av WHO.
- Turkiet – efter jordbävningen som drabbade regionen i februari 2023, stöttade Johan von Schreeb arbetet med koordinering av internationella hjälpinsatser på plats, genom vår samarbetspartner .
- Ebola – Flera av våra medarbetare och personer anknutna till gruppen har arbetat med Ebola, bland annat under utbrottet i Uganda 2022 samt det stora utbrottet i Västafrika 2014. Deras erfarenheter av att arbeta med Ebola och andra mycket smittsamma sjukdomar, samt kunskap om korrekt användande av personlig skyddsutrustning, (PPE), var väldigt värdefullt som stöd till den svenska hanteringen av covid-19-pandemin.
- Konflikter - Under perioden 2016 till 2019 arbetade flera av våra medarbetare i områden med pågående konflikter i Jemen och Irak. Randomiserade studier avseende behandling av explosion och skottskadade från Irak och Syrien (publicerad i the Lancet) lade grunden till mycket av gruppens forskning rörande krigsskador, Vi har även genomfört utbildningar inom triage och prioriteringar i Irak, Yemen, Ukraina och Moldavien.
Tidigare arbete inom rådgivning och kunskapsstöd
När covid-19-pandemin drabbade Sverige våren 2020 använde vi vår erfarenhet av arbete i katastrofområden internationellt för att bidra till Sveriges insatser för att bekämpa pandemin. Bland annat utvecklade vi onlinekurser för hälso- och sjukvårdspersonal och bidrog med expertkunskap när offentliga aktörer, som till exempel Socialstyrelsen, utvecklade sitt arbete och riktlinjer.
Anneli Eriksson, som är forskningsspecialist i vår forskargrupp, arbetade som utredningssekreterare på . Den tillsattes av den svenska regeringen i juni 2020 för att utvärdera landets insatser för att förhindra spridningen av covid-19. I den rollen kunde hon dra nytta av både sina erfarenheter från fältarbete i katastrofområden och sin doktorsavhandling om behovsbedömning i katastrofer.
Johan von Schreeb
ProfessorOm du vill veta mer om våra uppdrag och vår roll i rådgivning och policyutveckling, vänligen kontakta vår chef, professor Johan von Schreeb