̽»¨¾«Ñ¡

Emma Brulins forskargrupp

Gruppen undersöker: 1) organisatoriska och individuella risk- och friskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön, 2) effekter av skift- och nattarbete, samt 3) symtomutveckling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa. Vi har ett särskilt fokus på personal inom hälso- och sjukvården och hur personalens arbetsmiljö och hälsa påverkar kvalité och säkerhet i vården.

En del av:

I takt med en ökad och åldrande befolkning samtidigt som vårdens resurser succesivt minskar står hälso- och sjukvården inför omfattande utmaningar. För att klara av utmaningarna behöver hälso- och sjukvården vidta åtgärder för en hållbar arbetsmiljö som innebär att personal bibehåller god hälsa, stannar i sitt yrke och bedriver kvalitetssäkrad vård. För att skapa en hållbar och hälsosam hälso- och sjukvården måste faktorer som orsakar och upprätthåller ohälsa för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården identifieras och åtgärdas.

Projekt

Organisatoriska och individuella risk- och friskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön

Personal inom hälso- och sjukvÃ¥rden arbetar i en komplex organisation där individuella, interpersonella, organisatoriska, politiska och samhälleliga faktorer direkt eller indirekt pÃ¥verkar de anställda. Mycket av den forskning som hittills gjorts har nästan uteslutande fokuserat pÃ¥ sambandet pÃ¥ individnivÃ¥, dvs. mellan psykosociala arbetsförhÃ¥llanden och arbetsrelaterat välbefinnande. Krav pÃ¥ organisationsnivÃ¥ har systematiskt uteslutits trots att studier indikerar att organisatoriska faktorer pÃ¥verkar sambanden mellan krav/resurser och hälsa pÃ¥ individnivÃ¥. 

Effekter av skift- och nattarbete

Skift och nattarbete är en förutsättning för att bedriva 24/7 vård. Skift och nattarbete är en utmaning för arbetstagare och utgör risk för ohälsa och sjukskrivning. Inom detta område fördjupar vi kunskapen om på vilket sätt skift- och nattarbete leder till ohälsa och hur scheman bör vara designade för att minska risk för ohälsa.

Symtomutveckling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa

Förekomst av sjukskriving för stressrelaterad ohälsa är hög bland hälso- och sjukvÃ¥rdspersonal. För att utveckla bra preventiva insatser mÃ¥ste vi ha bättre kunskap om symtomutveckling av stressrelaterad ohälsa och utveckla metoder för tidig upptäckt. Vi behöver även utveckla effektiva behandlingsmetoder för Ã¥tergÃ¥ng i arbete vis sjukskrivning av stressrelaterad ohälsa. 

Samband mellan personals arbetsmiljö och hälsa och kvalité och säkerhet i vården

Dåliga arbetsförhållanden, psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och hög personalomsättning får många konsekvenser, bland annat produktionsbortfall och ökade samhällskostnader. Dessa problem leder också till stort personligt lidande för de drabbade och kan ha en direkt negativ inverkan på patientvården och tillhandahållandet av hälso- och sjukvård. Arbetsmiljöproblem inom hälso- och sjukvårdssektorn är därför alarmerande och utgör en av de mest betydande nuvarande och framtida samhällsutmaningarna.

Psykisk ohälsa samt organisatorisk och social arbetsmiljö i byggbranschen – vad fungerar i praktiken?

Psykisk ohälsa är idag den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige och blir allt vanligare även inom byggbranschen, där hög arbetsbelastning och tidspress är bidragande faktorer. För att möta detta växande problem leder Emma Cedstrand, medicine doktor vid ̽»¨¾«Ñ¡, ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla riktlinjer för att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för bÃ¥de tjänstemän och arbetare inom byggsektorn. Projektet är ett samarbeta mellan fyra stora svenska byggföretag och forskargruppen pÃ¥ KI. Projektet kommer att inledas med en registerstudie för att kartlägga trender gällande psykisk ohälsa inom branschen. Efter första studien kommer forskningen att fokusera pÃ¥ hur arbetsmiljöfrÃ¥gor hanteras i olika byggprojekt inom de fyra företagen och hur det arbetet pÃ¥verkar de anställdas psykiska hälsa. MÃ¥let är att identifiera riktlinjer som kan bidra till en hÃ¥llbar arbetsmiljö och minska psykisk ohälsa inom branschen. Projektet pÃ¥gÃ¥r till september 2027.

För vidare läsning;

Publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

  • Journal article: SAFETY SCIENCE. 2025;187:106863
    Nilsson KH; Matilla-Santander N; Lee MK; Brulin E; Bodin T; Hakansta C
  • Article: BMJ OPEN. 2025;15(4):e090966
    Brulin E; Wilczek A; Ekberg K; Lidwall U; De Beer LT; Hadzibajramovic E; Landstad BJ; Nyberg A
  • Journal article: ALCOHOL AND ALCOHOLISM. 2025;60(3)
    Peláez-Zuberbuhler J; Thern E; Karlsen HR; Innstrand ST; Christensen M; Landstad BJ; Elling DL; Sjöström M; Brulin E
  • Preprint: SPRINGER SCIENCE AND BUSINESS MEDIA LLC. 2025
    Blease C; Hagström J; Sanchez CG; Kharko A; McMillan B; Gaab J; Brulin E; Locher C; Hägglund M; Riggare S; Mandl KD
  • Article: BMC HEALTH SERVICES RESEARCH. 2025;25(1):465
    Gynning BE; Sidoli EF; Blindow KJ; Cedstrand E; Sabbath EL; Brulin E
  • Article: ANNALS OF FAMILY MEDICINE. 2025;23(2):145-150
    Brulin E; Teoh K
  • Article: INTERNATIONAL JOURNAL OF NURSING STUDIES. 2025;164:105017
    Nilsson T; Lashari A; Gustavsson P; Harma M; Bigert C; Bodin T; Maclachlan L; Norberg AL; Brulin E
  • Book chapter: TOWARDS SUSTAINABLE GOOD HEALTH AND WELL-BEING. 2025;p. 149-165
    Landstad BJ; Kvangarsnes GH; Larsson S; Brulin E
  • Article: HUMAN RESOURCES FOR HEALTH. 2024;22(1):77
    Gynning BE; Karlsson E; Teoh K; Gustavsson P; Christiansen F; Brulin E
  • Review: JOURNAL OF NURSING SCHOLARSHIP. 2024;56(6):790-801
    Ahlstedt C; Moberg L; Brulin E; Nyberg A
  • Article: JOURNAL OF OCCUPATIONAL MEDICINE AND TOXICOLOGY. 2024;19(1):42
    Christiansen F; Gynning BE; Lashari A; Zuberbuhler JP; Johansson G; Brulin E
  • Article: HUMAN RESOURCES FOR HEALTH. 2024;22(1):70
    Fernemark H; Karlsson N; Skagerstrom J; Seing I; Karlsson E; Brulin E; Nilsen P
  • Article: WORK AND STRESS. 2024;38(4):352-372
    de Lange AH; Teoh K; Fleuren B; Christensen M; Medisauskaite A; Lovseth LT; Solms L; Reig-Botella A; Brulin E; Innstrand ST; Lundmark R; van Dorssen P; Baathe F; Heijkants C; Furunes T; Correia I
  • Article: SCANDINAVIAN JOURNAL OF WORK ENVIRONMENT & HEALTH. 2024;50(7):519-526
    Gynning BE; Christiansen F; Lidwall U; Brulin E
  • Article: ALCOHOL AND ALCOHOLISM. 2024;59(6):agae077
    Thern E; Blindow KJ; Jonsson E; Brulin E; Landberg J; Bodin T; Elling DL
  • Article: JOURNAL OF ALLERGY AND CLINICAL IMMUNOLOGY-IN PRACTICE. 2024;12(9):2364-2371.e5
    Ekstrom S; Hernando-Rodriguez JC; Andersson N; Murley C; Arfuch VM; Merritt A-S; Janson C; Bodin T; Johansson G; Kull I
  • Article: OCCUPATIONAL MEDICINE-OXFORD. 2024;74(5):355-363
    Christiansen F; Gynning BE; Lashari A; Johansson G; Brulin E
  • Conference publication: OCCUPATIONAL MEDICINE-OXFORD. 2024;74(Supplement_1):0
    Elling D; Bodin T; Honkaniemi H; Kreshpaj B; Davis L; Nevriana A; Matilla-Santander N; Wegman DH; Wadensjö E; Kjellberg K; Luleå NL-B; Thern E
  • Journal article: OCCUPATIONAL MEDICINE-OXFORD. 2024;74(Supplement_1):0
    Thern EIO; Blindow K; Jonsson E; Brulin E; Landberg J; Bodin T; Elling DL
  • Review: BMC PUBLIC HEALTH. 2024;24(1):1788
    Blindow KJ; Cedstrand E; Elling DL; Hagland M; Bodin T
  • Visa fler

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Databaser

Gruppen ansvarar för och driver två databaser.

Svenska Longitudinella undersökningen av Arbetsmiljö och Hälsa inom hälso- och sjukvården (LOHHCS)

LOHHCS kohorten utgörs av ett representativt urval av läkare, sjuksköterskor (inklusive barnmorskor och röntgensjuksköterskor) och undersköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Det är en öppen kohort som fylls på av nyexaminerad läkare, sjuksköterskor och undersköterskor inför varje datainsamling. Studien genomförs varje år med start 2022 (för läkarna startade studien 2021). Registerdata från register om bland annat sjukskrivning kopplas till svaren.

Enkäten innehåller fyra delar:

  1. Yrkesbakgrund: utbildning- och yrkesbakgrund, arbetstider och schema
  2. Arbetsmiljö: validerade frÃ¥gor om psykosocial och fysisk arbetsmiljö och arbetstider 
  3. Hälsa: hälsa och hälsosamma vanor
  4. Demografi: civilstånd och familjesituation

Arbetstider och hälsa inom hälso- och sjukvården i Sverige (ATOHS)

ATHOS är en kohort av 60 000 anställda inom hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen mellan 2008 och 2022. En uppdatering planeras för att inkludera andra regioner i Sverige.

ATHOS innehåller en detaljerad information om arbetstid hämtas från registerbaserade lönedata för varje arbetsdag under studieperioden. Variabler för hälsoutfall, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, förlossningsutfall, psykiska störningar och sjukfrånvaro, hämtas från regionala och nationella register.

Vi använder longitudinell multivariat analys för att undersöka arbetstider och skifttyper i förhållande till hälsoutfall och sjukfrånvaro.

³§³Ü²õ³Ù²¹±õ²Ô±á±ð²¹±ô³Ù³ó-²Ôä³Ù±¹±ð°ù°ì±ð³Ù

Syfte

Huvudsyftet med ³§³Ü²õ³Ù²¹±õ²Ô±á±ð²¹±ô³Ù³ó-²Ôä³Ù±¹±ð°ù°ì±ð³Ù är att främja tvärvetenskapligt samarbete för en mer holistisk förstÃ¥else för och bidra till motstÃ¥ndskraftiga och hÃ¥llbara hälso- och sjukvÃ¥rdssystem genom banbrytande forskning. Nätverkets mÃ¥l är att utveckla en tvärvetenskaplig strategisk forskningsagenda med tvÃ¥ huvudmÃ¥l: I) att identifiera kunskapsluckor och strategier för att gemensamt ta itu med dessa luckor och II) att säkerställa överföring av kunskap till framgÃ¥ngsrika och hÃ¥llbara interventioner och metoder.

Nätverket delar erfarenheter och arbetar för att hitta forskningsbaserade lösningar på problem och utmaningar inom hälso- och sjukvården. Nätverket strävar efter att säkerställa kunskapsöverföring till framgångsrika och hållbara interventioner och metoder och kräver involvering av intressenter och utbyte av idéer mellan forskare.

³§³Ü²õ³Ù²¹±õ²Ô±á±ð²¹±ô³Ù³ó-²Ôä³Ù±¹±ð°ù°ì±ð³Ù nyttjar kraften i tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare med olika disciplinär bakgrund för att identifiera och utveckla strategier för att ta itu med kunskapsluckor. Detta nätverk träffas regelbundet, bÃ¥de online och personligen.

Om du är intresserad av att delta, vänligen kontakta oss.

Bakgrund

En holistisk förståelse av och bidrag till motståndskraftiga och hållbara hälso- och sjukvårdssystem härrör från idén att det är nödvändigt att erkänna att patienten befinner sig i en dynamisk miljö som består av personal, kollegor, organisations- och yrkeskulturer, strukturer, politik och finansiella system. Ett motståndskraftigt och hållbart hälso- och sjukvårdssystem erkänner vikten av en frisk personal som en nyckelfaktor för en säker och kvalitativ vård.

³§³Ü²õ³Ù²¹±õ²Ô±á±ð²¹±ô³Ù³ó-²Ôä³Ù±¹±ð°ù°ì±ð³Ù vägleds därför av ramverket Healthy Healthcare (hälsosam hälso- och sjukvÃ¥rd), som erkänner kopplingen mellan de komplexa och ömsesidigt beroende relationerna mellan tre hälso- och sjukvÃ¥rdsdimensioner som är kända för att pÃ¥verka hälso- och sjukvÃ¥rden, de tre pelarna: i) Hälso- och sjukvÃ¥rdspersonalens hälsa och välbefinnande, ii) Organisatorisk praxis och iii) VÃ¥rdkvalitet.

Hälso- och sjukvårdspersonalens hälsa och välbefinnande (I) betonar vikten av att stödja deras fysiska, psykiska och känslomässiga välbefinnande. Att se till att vårdpersonalen är frisk och motståndskraftig är nyckeln till att upprätthålla ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem. Organisatorisk praxis (II) fokuserar på hälso- och sjukvårdsorganisationers strukturer, policyer och processer. Effektiva organisatoriska metoder främjar effektivitet, samordning och samarbete samt en hälsosam arbetsmiljö som stöder både personalens och patienternas resultat. Den sista pelaren, vårdkvalitet (III), hänvisar till standarden på den vård som ges till patienterna. Högkvalitativ sjukvård uppnås när hälso- och sjukvårdssystemen säkerställer säker, patient-centrerad, effektivitet och rättvis vård.

Dessa pelare är sammankopplade, var och en påverkar och stödjer de andra för att förbättra hälso- och sjukvårdens resultat. Dessutom måste dessa pelare ses ur perspektivet av en digital omställning och en global rörelse som främjar behovet av en helhetsförståelse av hälso- och sjukvårdssystemet. Ett stort antal initiativ och forskningsprojekt undersöker för närvarande olika aspekter av hälso- och sjukvårdsorganisationer. Ändå är dessa insatser ofta inriktade på en eller högst två av pelarna, vilket resulterar i fragmenterad kunskap.

Nätverket SustaInHealth syftar därför till att vara en plattform där forskare, intressenter och praktiker kan mötas och lära av varandra. Tanken med SustaInHealth är att syntetisera insatser inom alla tre pelarna och skapa en hälso- och sjukvård som är motståndskraftiga och långsiktigt hållbar.

³§³Ü²õ³Ù²¹±õ²Ô±á±ð²¹±ô³Ù³ó-²Ôä³Ù±¹±ð°ù°ì±ð³Ù finansieras av FORTE (2024-02230)

Kontakt

Profile image

Emma Brulin

Lektor
Institutet för miljömedicin
Nyckelord:
´¡°ù²ú±ð³Ù²õ³óä±ô²õ²¹ Arbetsmedicin och miljömedicin Datautvinning Epidemiologi Folkhälsovetenskap, global hälsa och socialmedicin Visa alla
±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô²õ²µ°ù²¹²Ô²õ°ì²¹°ù±ð:
Emma Brulin
Kevin Skogh
2025-01-23