Forskningsprojekt
Sepsis – förbättrad tidig upptäckt och behandling
Projektet syftar till att beskriva sambandet mellan efterlevnad av behandlingsriktlinjer och dödlighet för patienter med sepsis med särskilt fokus på könsskillnader samt att med hjälp av AI (naturliga språkmodeller) undersöka förekomsten av nyckelord relaterade till systemiska symtom vid sepsis som finns hos patienter på akutmottagningen.
Akut kolecystit – Preoperativa fynd och riskfaktorer för komplex kirurgi
I detta projekt studerar vi om ultraljudsundersökning utförd av akutläkare är jämförbar med undersökning utförd av röntgenläkare, om uldraljudsfynd kan användas för att beskriva naturalförloppet samt om ultraljudsfynd tillsammans med labprover kan användas för att predicera komplicerad kirurgi. Vidare studerar vi riskfaktorer för postoperativ infektion.
Att bli en kompetent läkare i det nya läkarprogrammet
Det svenska utbildningssystemet för läkare genomgår en stor reform. Från 2021 blev läkarutbildningen 6-årig och legitimationsgrundande, medan bastjänstgöring (BT) införs som en del av specialiseringstjänstgöringen (ST). Det äldre systemet med en 5,5-årig utbildning och allmäntjänstgöring (AT) fasas ut.
Grundutbildningen är nu målstyrd och kompetensbaserad, vilket kräver hög kvalitet på handledning. Projektet syftar till att utvärdera implementeringen av reformen, med fokus på handledningens roll och medicinstudenters beredskap att arbeta som legitimerade läkare. Forskningsmetoderna är en kombination av kvalitativa och kvantitativa ansatser.
Virtuella patientfall i undervisning inom akutsjukvård
I detta projekt undersöker vi hur virtuella patientfall kan användas för att komplettera annan undervisning. Virtuella patientfall kan tillåta mängdträning av akuta fall som studenterna annars inte skulle hinna se under sina placeringar och som inte kan täckas vid mer lärarintensiva och tidskrävande full-skale-simuleringar. Mer specifikt undersöker vi om virtuella patientfall kan stimulera reflektion över eget lärande och utveckla differentialdiagnostiskt tänkande
Prehospital detektion av STEMI ekvivalenter på EKG
De flesta läkare och sjuksköterskor inom akut och prehospital vård kan känna igen typiska ST-höjningsinfarkter på EKG men att känna igen de lika farliga s. k. STEMI-ekvivalenterna är betydligt svårare. I detta projekt används stora datamängder och maskininlärning för undersöka möjligheten att snabbt kunna hitta dessa hjärtinfarkter redan i ambulansen hos patienter som söker med bröstsmärtor där kardiell ischemi kan misstänkas.
Prediktionsmodeller för intrakraniell blödning och kroniska symtom efter mild traumatisk hjärnskada
Målet med projektet är att utveckla en modell som förutsäger risken för hjärnblödning och blödning som kräver operation efter lätt traumatisk hjärnskada, samt att kartlägga dessa patienter och deras vård- och sjukskrivningsbehov samt identifiera riskfaktorer som predisponerar dem för långvariga symtom. Projektet genomförs i samarbete med bland andra Rebecka Rubenson Wahlin forskningsgrupp vid CLINTEC och Eric Thelins forskningsgrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
Hantera diagnostisk osäkerhet genom safety-netting på akuten
Safety-netting är en lovande metod för att hantera diagnostisk osäkerhet och därigenom minska risken för vårdskador pga. diagnostiska förseningar.
Syftet med detta projekt är att undersöka om trygga råd enligt safety-netting bidrar till att minska konsekvenserna av diagnostiska fel och vårdskador. Trygga råd innebär att man informerar patienten om hens förmodade diagnos och att viss osäkerhet finns, vad det förväntade förloppet är om bedömningen är korrekt (s.k. "gröna flaggor"), vilka symptom de bör vara uppmärksamma på (s.k. "röda flaggor") och när/var de bör kontakta vården igen vid försämring eller utebliven förbättring. Detta leder förhoppningsvis till en gemensam plan mellan läkaren och patienten samt skapar förutsättningar att använda individens och samhällets vårdresurser på ett optimalt och effektivt sätt.