̽»¨¾«Ñ¡

Från Gen till hjärna – olika aspekter av begreppet psykopati (GeBra I & II)

GeBra I är en tvärsnittsstudie innefattande klienter inom Kriminalvården med syfte att undersöka samband mellan specifika kandidatgener, personlighetsdrag och neuropsykologiska funktioner med särskilt fokus på psykopatiska drag och beteenden. GeBra II är en hjärnavbildningsstudie med syfte att undersöka biologiska korrelat i hjärnan kopplat till psykopatiska drag i normalbefolkning.

Den triarkiska modellen av psykopati kopplat till rädslolöst temperament och empati  (TriFE)

TriFE är ett doktorandprojekt som undersöker sambandet mellan psykopatiska personlighetsdrag, specifika reaktionsmönster i hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och förmÃ¥gan till emotionsigenkänning. Studien genomförs vid ¸éä³Ù³Ù²õ³¾±ð»å¾±³¦¾±²Ô²¹±ô±¹±ð°ù°ì±ð³Ùs rättspsykiatriska undersökningsenhet i Stockholm. Vi jämför intagna med individer frÃ¥n den allmänna befolkningen i syfte att kartlägga hur personlighet och stabila känslomässiga reaktionsmönster relaterar till empati (inlevelseförmÃ¥ga), samt att undersöka hur dessa faktorer hänger samman med risken för brott och Ã¥terfall i brottslighet.

Stockholms Projektet för Rättspsykiatri (SPRätt)

SPRätt är en pågående studie som jämför tre olika grupper av individer; de med psykosspektrumdiagnoser som uppträtt våldsamt, de med psykosspektrumdiagnoser som inte har en våldshistorik samt friska personer i samhället. Projektet utnyttjar hjärnavbildning i form av fNIRS (functional near infrared spectroscopy), mått på hudkonduktans vid olika övningar och analys av uttryck av ansiktsemotioner under olika kognition och social kognition test. Målsättningen är att ge vården verktyg för att bli bättre på att identifiera och behandla individer innan våldshandlingar begås.

VÃ¥rdnadskonflikt och vÃ¥ld i samband med separation    

Detta är en populationsbaserad registerstudie av föräldrapar med minderåriga barn där vi studerar vad som särskiljer de par som inleder en juridisk tvist från dem som hanterar frågor om vårdnad, boende och umgänge efter separation utanför domstol. Syftet med projektet är att identifiera riskfaktorer för vårdnadstvister och våld i samband med separation, med särskilt fokus på till exempel psykisk och fysisk ohälsa, våld och annan kriminalitet. Vi vill även studera följderna för barn och föräldrar när det gäller hälsa och sociala faktorer.

Longitudinell intervjustudie om tvångsvårdade flickors upplevelser av vård och behandling på SiS

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av vÃ¥rd och behandling under vistelsetiden pÃ¥ SiS bland flickor, 15-18 Ã¥r,  placerade pÃ¥ LVU behandlingshem. Avsikten är att undersöka hur flickorna upplever sin situation som placerad, och om upplevelsen av att vÃ¥rdas i enskildhet. Dessutom kommer vi att undersöka vilka erfarenheter flickorna fÃ¥r med sig när de skrivits ut frÃ¥n SiS, genom att göra uppföljande intervjuer cirka sex mÃ¥nader efter att flickorna blivit utskrivna frÃ¥n SiS.

Psykiatriska vÃ¥rdbehov bland barn, ungdomar och klienter inom Statens institutionsstyrelse 

Detta är en studie som är i slutfasen, och som med en tvärsnittsdesign har kartlagt fastställda psykiatriska diagnoser, kliniska symptom pÃ¥ psykiatriska besvär och akuta psykiatriska tillstÃ¥nd hos dem som är tvÃ¥ngsplacerade inom SiS. 

±Ê²¹°ù³Ù²Ô±ð°ù±¹Ã¥±ô»å

Inom detta tema bedrivs ett forskningsprojekt som syftar till att undersöka omfattning och karaktäristika av dödligt partnervåld i Sverige mellan 1990 och 2021. I detta projekt ingår även att studera annat dödligt våld mot kvinnor för att undersöka utveckling av dödligt våld som drabbar kvinnor, samt att identifiera typologier av gärningspersoner med utgångspunkt i uppgifter om gärningsperson, brottsoffer samt gärning. I ett annat projekt, som baseras på kvalitativa intervjuer, undersöks hur partnervåldsutövare själva resonerar avseende våldsproblematik, hjälpbehov, samt mottaglighet för och erfarenheter av insatser. Projektet baseras på djupintervjuer med såväl lagförda som frivilligt sökande partnervåldsutövare.

Ett annat samarbete inom detta tema är med Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i ett mångårigt projekt om partnervåld. Dessa studier inkluderar randomiserade tester av kognitiv behandling i grupp för våldsutövare som vill, men inte kan, begränsa sitt våldsutövande. Behandlingen omfattar både män och kvinnor och har visat goda resultat vid ett- och femårsuppföljningar. Resultaten har varit lovande med hög precision i riskbedömningar och effektivitet i insatser, såsom snabb installation av våldslarm. Under de sju år projektet har pågått har inga partnermord inträffat.

Uppföljning av rättspsykiatriska bedömningar

Projektet bestÃ¥r av en kohortstudie av personer som genomgÃ¥tt en utvidgad §7 undersökning eller en rättspsykiatrisk undersökning. Syftet är att undersöka om det förekommer skillnader mellan utredningsenheter, hur domstolarna hanterar bedömningarna i pÃ¥följdsval, hur personerna fungerar inom ramen för pÃ¥följden samt förekomst av Ã¥terfall i brott. 

Empatibrist och dödligt våld: Från sadism och psykopati till autism och vansinnesdåd

Doktorandprojektet undersöker sambandet mellan brister i empati och dödligt våld i Sverige ur olika aspekter genom fyra delstudier baserade på registerdata, domar och rättspsykiatriska utlåtanden. Projektet bidrar med ny kunskap om gärningsmannaprofiler, brottsbeteende och psykisk ohälsa i samband med dödligt våld.

Tiden innan gärningen - Riskmönster i den psykiatriska vården innan en brottslig gärning

Syftet med studien är att kartlägga riskmönster hos patienter inom psykiatrin som begår brottsliga gärningar och blir föremål för en rättspsykiatrisk undersökning. Målsättningen är att öka riskmedvetenheten inom psykiatriska verksamheter och på sikt bidra till att minska risken att psykiatriska patienter blir rättspsykiatriska patienter.

Svenska publikationer

. Caman S & Skott S. Jämställdhetsmyndigheten. November 2023

. Howner K, Pauli M, Liljeberg J, Alonso HÖ. Norrköping: KriminalvÃ¥rden Digitaltryck 2020, ISBN: 978-91-89067-00-4. 

SBU. . Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017. SBU-rapport nr 264. ISBN 978-91-88437-06-8.

SBU. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU-rapport nr 286. ISBN 978-91-88437-28-0.

Vår forskning bedrivs med stöd från:

• ¸éä³Ù³Ù²õ³¾±ð»å¾±³¦¾±²Ô²¹±ô±¹±ð°ù°ì±ð³Ù
• ̽»¨¾«Ñ¡
• Socialstyrelsen
• SiS