Endokrin- och sarkomkirurgiska sektionen på Karolinska behandlar varje år, i ett multidisciplinärt samarbete, över tusen patienter med sarkom och tumörer och/eller funktionella rubbningar i endokrina organ. Det gör oss till Nordens största endokrinkirurgiska klinik.
Foto: N/ARobert Bränström är sedan 1 januari 2025 forskargruppsledare för gruppen Endokrin kirurgi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
Kontakta oss i gruppen Endokrin kirurgi
ö:
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, ̽ѡ
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Elite Hotell plan 2
171 76 Stockholm
Foto: CancerfondenEn patient med sköldkörtelcancer har precis opererats och en tumör har plockats ut. Vi följer vävnadsprovet från operationssalen till laboratoriet på patologen, till frysarna i biobanken och sedan tillbaka till vården igen. Det här är en resa som för forskningen framåt, och som är så viktig för att fler ska överleva cancer. Följ med cancerforskarna Jan Zedenius och Christofer Juhlin en dag på jobbet, i Cancerfondens podd GLÖD.
Vår forskning är i hög grad translationell och omfattar epidemiologiska studier, kvalitetsregisterstudier och molekylärbiologisk laboratorieforskning. Målet är att identifiera nya angreppspunkter för diagnostik, prognostisk värdering, och behandling och uppföljning. På basen av stora patientunderlag har vi goda möjligheter att analysera patientnytta och att välja ut nyckelfaktorer som kan ligga till grund för förbättringsarbete.
Sarkom är sällsynta solida tumörer som kan uppstå var som helst i kroppens mjuk- och stödjevävnad. Morfologiskt bildar dessa mer än 50 olika histopatologiska subgrupper. Vi studerar de olika sarkom som förekommer i buk och retroperitoneum. I mag-tarmkanalen är gastrointestinal stromacellstumör (GIST) den dominerande sarkomtypen. Incidensen beräknas till ca 15 fall per miljon invånare och år. GIST anses utgå ifrån stamceller som under normala betingelser differentieras till Cajals interstitiella celler. Mutationer i KIT utgör en tidig händelse vid utvecklingen av GIST. Tyrosinkinasblockare, t ex imatinib, blockerar effektivt KIT och har ofta en dramatisk effekt vid behandling av GIST med momentan nedgång i metabol aktivitet och tumörregress. GIST-celler innehåller sekretionsgranula och uttrycker ett flertal proteiner som är involverade i sekretionsmekanismer, alltså finns förutsättningar för att GIST utsöndrar olika substanser. Målet med studierna är att i en förlängning identifiera nya angreppspunkter för behandling, monitorering och uppföljning.
(i samarbete med Klinisk Epidemiologi, Inst för medicin, KI)
PI Inga-Lena Nilsson
(i samarbete med Medicinsk Genetik, Onk/Pat KI)
PI Robert Bränström
Signalvägar och exocytosmekanismer i GIST samt den kliniska relevansen av förmodade secernerade substanser (proteomik)
Resistensutveckling för imatinib och andra tyrosinkinashämmare
PI Robert Bränström
Prognostiska faktorer
Tyreoideacancer är den vanligaste endokrina cancern; incidensen ökar och är nu över 5 per 100 000 innevånare och år i Sverige. Målet med våra studier är att identifiera faktorer som kan öka möjligheten till individualiserad tumörbehandling. De vanligaste formerna av tyreoideacancer, papillär och follikulär, vilka sammanfattas under diagnosen differentierad tyreoideacancer, har mycket god prognos men 10% dör av sjukdomen. Vi studerar tumörutveckling med inriktning på prognostiska faktorer i första hand. I epidemiologiska studier analyseras riskfaktorer av betydelse för återfall och död i sjukdom samt effekter avseende hälsorelaterad livskvalitet. De molekylärgenetiska studierna omfattar studier på DNA- och gentranskriptionsnivå samt proteomik. Våra studier omfattar även andra former av tyreoideacancer och kirurgisk behandling av funktionella rubbningar i tyreoidea. På basen av stort patientunderlag har vi goda möjligheter att i prospektiva studier analysera prognostiska faktorer och att tidigt implementera forskningsresultat i klinisk praxis.
PI Catharina Ihre Lundgren
Hälsorelaterad livskvalitet vid differentierad (papillär och follikulär) tyreoideacancer, enkätstudier (SF36 , HADS, HAI och studiespecifikt formulär) och djupintervjuer
Incidens, orsaker och konsekvenser av oväntade fynd av sköldkörtelcancer hos patienter som behandlats kirurgiskt för benign sköldkörtelsjukdom
Klinisk studie på patienter med tyreoideacancer där upptag av radiojod mäts i tumörvävnad, vilket kommer analyseras avseende subgrupper, mutationer och andra tumörmarkörer.
Inverkan av tyroxinsuppression på risk för hjärt- hjärtkärlsjukdom och psykisk ohälsa.
PI Jan Zedenius
Follikulär neoplasi– identifiering av kliniska, cytologiska och bilddiagnostiska faktorer som predikterar hög risk för cancer
Follikulär tyreoideacancer. Mutationer i TERT-genens promotor och dess betydelse för prognos, Ki-67-index och prognos.
Medullär tyreoideacancer, mekanismer för tumörutveckling, prognostiska faktorer
Papillär tyreoideacancer, differentialdiagnostiska metoder och prognostik, betydelse av BRAF-mutation, Ki-67-index med mera.
PI Inga-Lena Nilsson
Familjär anhopning av papillär tyreoideacancer – screening
Cowdens syndrom och andra tillstånd med ökad förekomst av tyreoideatumörer
(i samarbete med Klinisk och Experimentell Medicin, Linköping)
PI Ivan Shabo
Biologisk och klinisk roll för tumör-associerade makrofager (TAM) för tumörutveckling och -progression i differentierad tyreoideacancer.
Förekomst och klinisk betydelse av makrofagfenotyp och fusion mellan makrofager och cancerceller vid differentierad tyreoideacancer.
Klinisk betydelse för digital morfometrisk analys i differentierad tyreoideacancer och dess korrelation till konventionell klinisk klassificering.
(i samarbete med Tumörimmunologi, Onk/Pat KI och IGP, Uppsala)
PI Jan Zedenius
Anaplastisk tyreoideacancer. Hel-genomstudier för att identifiera tumördrivande genetiska händelser och sådana som leder till fjärrmetastaser. Ny immunterapi med aktiverade NK-celler, på väg mot Fas II
Primär hyperparatyreoidism (pHPT) är en folksjukdom som oftare drabbar kvinnor än män och prevalensen ökar med stigande ålder. Vid populationsbaserad screening diagnostiserades primär hyperparatyreoidism hos 3,4 % av postmenopausala kvinnor i Sverige. Sjukdomen orsakas av förhöjd utsöndring av parathormon, vilket leder till förhöjd koncentration av kalcium i blodet, och är ofta kopplad till D-vitaminbrist. Orsaken till pHPT är vanligen en benign tumör, paratyreoidea-adenom. Vissa cancerformer är överrepresenterade vid pHPT. På sikt medför obehandlad pHPT ökad risk för njurinsufficiens, benskörhet och hjärtkärlsjukdom.
Patienter med pHPT har sällan sjukdomsspecifika symtom men psykiska symtom och kognitiv svikt är överrepresenterade liksom riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Idag saknar vi metoder för att för den enskilde patienten förutsäga om dessa symtom och riskfaktorer försvinner efter operation. Målet med vår forskning är att bidra till att eliminera kunskapsluckor, så att tydliga behandlingsindikationer kan etableras för samtliga patienter med pHPT. Genom epidemiologiska studier söker vi identifiera orsaker och riskfaktorer. I in-vitrostudier analyseras regleringsmekanismer för PTH-frisättning i paratyreoideaadenom och normalvävnad med målsättning att på lång sikt finna vägar för att korrigera den rubbade frisättningsmekanismen hos patologiska celler. Vidare vill vi utveckla metodik för lokalisering av paratyreoidea-adenom och operationsteknik. På basen av stort patientunderlag har vi goda möjligheter att i prospektiva studier analysera prognostiska faktorer och tidigt implementera forskningsresultat i klinisk praxis.
PI Inga-Lena Nilsson
PI Robert Bränström
PI Inga-Lena Nilsson
PI Inga-Lena Nilsson
Utveckling av förfinade metoder för preoperativ lokaliseringsteknik och härtill anpassad opertationsteknik, så att operationen kan genomföras med ett så litet och smidigt kirurgiskt ingrepp som möjligt.
Forskningen syftar här till att identifiera prognostiska faktorer som kan utnyttjas i förbättringsarbete för att förbättra diagnostik, individualisera behandling och uppföljning samt utveckla operationsmetodik där även ergonomi för operatör och övrig personal prioriteras. I epidemiologiska studier analyseras riskfaktorer för sjukdom, återfall och överlevnad. Molekylärgenetiska studierna omfattar studier på DNA- och gentranskriptionsnivå samt proteomik samt studier av läkemedels effekter på tumörceller.
Catharina Ihre Lundgren i samarbete med Uppsala Akademiska (UAS)
Nested case control study. Patienter som avlidit av sin tumör jämförs med kontrollpersoner, matchade får ålder, kön och diagnos, som överlevt sjukdomen. Del i avhandlingsarbete med doktorand från UAS
PI Jan Zedenius, Magnus Kjellman
PI Ivan Shabo
Betydelsen av intratumoral makrofaginfiltration och fibroblastaktivering vid utveckling och progression av tunntarms- och pankreas-NET.
Förekomst av makrofag/cancercellfusion vid tunntarms- och pankreas NET
Betydelsen av parakrin interaktion mellan fibroblaster och cancerceller för utveckling av strålningsresistens vid neuroendokrina tumörer.
(i samarbete med Diagnostisk Radiologi, MMK KI)
PI Dan Granberg och Ivan Shabo
Sensitivisering av tumörceller för cancerterapi
Utvärdering av PRRT (Lutetiumbehandling) vid olika tillstånd.
Nya modaliteter för utvärdering av dosimetri.
PI Magnus Kjellman
Binjuretumörer är vanliga. Binjurarna ansvarar för sekretion av livsviktiga hormoner; såväl ökad som minskad produktion av dessa hormoner får allvarliga konsekvenser. Överproduktion kan förklaras av tumör eller funktionell rubbning, vilket påverkar strategin för behandling och uppföljning. Få är maligna men differentialdiagnostiken är svår. Det är inte alltid möjligt att genom histopatologisk undersökning differentiera malign från benign tumör. Här studeras samband mellan molekylär, genetisk och klinisk fenotyp, betydelse av mutationer i tumörer för sjukdomsrisk på individnivå och i familjer. Målet är att identifiera diagnostiska och prognostiska faktorer som kan utnyttjas i diagnostik, behandling och uppföljning. På sikt kan man tänka sig att blodprov eller radiologisk diagnostik kan särskilja binjuretumörer med sämre prognos. Vår forskning inriktas även på utveckling av högteknologisk kirurgisk behandling som startar med simulatorträning.
(i samarbete med Endokrin patologi, Onk/Pat KI och Tillväxt och Metabolism, MMK KI)
PI Jan Zedenius
PI Magnus Kjellman
