Suicid och suicidförsök
Vi studerar hur man kan förstå och förhindra suicidalt beteende och suicid, den främsta dödsorsaken inom det psykiatriska fältet och ett folkhälsoproblem. Vi har särskilt intresserat oss för personer som gjort ett självmordsförsök, i registerbaserad och i patientnära forskning. Kliniknära studier gör vi vid Norra Stockholms psykiatri (NSP), och har bl a studerat betydelsen av ett screeninginstrument för suicidalt beteende, som används vid alla besök på Sveriges största akutmottagning och en multicenter- RCT som leds från Lunds Universitet av den psykologiska behandlingen ASSIP (Attempted Suicide Short Intervention Program) för personer som gjort självmordsförsök. Vi har också haft ett fokus mot unga människor, bl a studenter, och gruppen har ett stort engagemang i utbildning. För tillfället medverkar vi framför allt i projekt som andra har huvudansvaret för.
Vår grupp har visat att allvarlig psykisk sjukdom som schizofreni och affektiv sjukdom ökar risken avsevärt att dö i självmord efter ett suicidförsök jämfört med lindrigare symptombilder, det gäller också bland unga. Att använda en våldsam metod vid självmordsförsök ökar också risken för senare suicid. Bland de som vårdats för självskador i ungdomsåren, har män större påverkan på social funktion i vuxen ålder, medan sannolikheten för senare självmord eller psykiska sjukdomar inte skiljer sig åt mellan dessa pojkar och flickor. I en unik studie av mer än 18 000 patienter vid psykiatrisk akutmottagning där utfallet utgjordes av faktiska suicid redan inom mycket kort tid efter akutbesöket, visar screening instrumentet C-SSRS Screen ett värde för att predicera suicid. T ex bör den kunna användas för triage och värdering av patientsäkerhetsaspekter vid ankomst till psykiatrisk akutmottagning.
Transkulturell psykiatri
Denna del av gruppen är kopplad till Transkulturellt Centrum - Region Stockholms kunskapscentrum i transkulturell psykiatri och frågor som berör migration och hälsa. Här finns kompetens avseende kvalitativ metod. Vi samarbetar kring forskning om utveckling av kulturkänslig psykiatrisk diagnostik och medverkar i projektet ”Tidig intervention för nyanlända barn” (TINA) som drivs av forskargruppen EPiCSS vid Institutionen för Global folkhälsa vid ̽ѡ. TINA-projektet syftar till hitta nya modeller för att överbrygga hinder för barn med migrationsbakgrund att nå tidigt stöd för psykisk ohälsa. Vi bedriver även forskningsprojekt om samband mellan migration och ätstörningar, om transgenerationellt trauma och vårdsökande hos den eritreansk-svenska befolkningen i Stockholm, samt om hälsa och välfärdsbehov hos nationella minoritetsgrupper.
Interkulturell kommunikation
Inom ramen för transkulturella frågor bedriver vi forskningsprojektet ”Stärkt beredskap vid en samhällskris - analys och lärdomar av interkulturell hälsokommunikation under covid-19 pandemin” finansierat 2022-25 av Vetenskapsrådet. Detta projekt syftar till att utforska hur hälsoinformation på bästa sätt når ut till personer med andra språk än svenska under en hälsokris så som covid-19-pandemin. Region Stockholm var hårt drabbat av pandemin, men det finns stora skillnader i hur pandemin slagit mot olika grupper och bostadsområden. Särskilt grupper av migranter med låg etableringsgrad i det svenska samhället var överrepresenterade bland smittade och avlidna. Som en bidragande orsak till detta har brister i hur myndighetsinformation anpassats till målgruppers behov av information på modersmål lyfts fram. I denna studie utforskas lärdomar och erfarenheter av regionens interkulturella kommunikationsarbete genom fokusgruppsintervjuer och individuella djupintervjuer med personal som deltagit i regionens kommunikationsarbete samt med migranter boende i områden (Järva och Södertälje) som mottagit information. Resultat från studien kommer bidra till att formulera ”best praxis” i interkulturell kommunikation i en hälsokris till grupper med begränsad kunskap i svenska. Studien sker i samarbete med Uppsala Universitet.